23 maj 2026

Rusning efter försäkring – allt fler svenskar vill ha den

2026 05 23

En försäkring blir allt mer eftertraktad.

Att teckna olika typer av försäkringar har blivit allt mer populärt de senaste åren.

På senare tid har allt fler svenskar valt att teckna en försäkring som ger bättre tillgång till vård.

”Ger snabbare tillgång”

Alla människor i Sverige har rätt till offentlig vård.

Men nu väljer allt fler ändå att teckna en privat sjukvårdsförsäkring, rapporterar SR.

En sjukvårdsförsäkring fungerar som ett komplement till den offentliga vården.

Cirka var sjätte svensk har idag någon typ av sjukvårdsförsäkring.

Försäkringen kan bland annat medföra att man får vård snabbare.

– Det kan vara aktuellt kanske om man bor i en region där väntetiderna till vården är väldigt långa, säger Malin Thonäng, konsumentrådgivare på Konsument Uppsala, till radiokanalen.

Även försäkringsbolagen själva lyfter gärna fram den aspekten.

– En sjukvårdsförsäkring kan oftast ge dig snabbare tillgång till vård jämfört med den offentliga vården. Försäkringen ger dig ett komplement till den vård som finns för alla i Sverige, skriver Folksam på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Tillfälligt stopp för nytt körkort i Sverige

Privat eller från arbetsgivaren

Många som har någon form av sjukvårdsförsäkring får den via sin arbetsgivare.

Men man kan också teckna den privat.

Försäkringen ger tillgång till bland annat vårdplanering och specialistvård.

Den kan också göra att man får hjälp med förebyggande insatser, rehabilitering och kostnader för medicin, enligt radiokanalen.

Man bör inte förväxla sjukvårdsförsäkring med sjukförsäkring, skriver Konsumenternas. En sjukförsäkring ersätter ditt inkomstbortfall vid sjukdom.

Om man vill teckna försäkringen finns det dock regler att förhålla sig till.

– Man kan inte få vård för en sjukdom som man redan har när man tecknar försäkringen, säger Malin Thonäng till radiokanalen.

Privata sjukvårdsförsäkringar är en omdiskuterad företeelse.

Bland annat Socialdemokraterna har tagit strid för att de ska förbjudas inom den offentligt finansierade vården, har DN rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Jättevändning för stor svensk bransch

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen