RÖSTRÄKNINGEN: Så går det för Boris Johnson

2022 10 23

För Storbritanniens tidigare premiärminister pågår en kamp mot klockan.

Han har på sig fram till klockan 15.00 svensk tid  i morgon måndag. Vid den tidpunkten måste han ha erhållit stöd från 100 av sitt partis 357 parlamentsledamöter.

Max tre kandidater

Alla kandidater som får stöd av 100 ledamöter går vidare till omröstning bland de 172 000 partimedlemmarna runt om i landet.

Det innebär att max tre kandidater kan gå vidare till omröstningen och om det bara blir en kandidat som nomineras till omröstningen så blir det ingen omröstning alls.

Då är kandidaten istället direktvald av sitt partis parlamentsledamöter och har säkrat posten som partiledare och därmed även som Storbritanniens nya premiärminister efter Liz Truss.

Leder med 75 röster

I nuläget har Rishi Sunak – som var Boris Johnsons finansminister – tagit en klar ledning i kampen om nomineringar från Konservativa Partiets 357 ledamöter i brittiska parlamentet enligt BBC News uppdatering på söndagsmorgonen.

Samtidigt ligger övriga kandidater på efterkälken inklusive den tidigare försvarsministern tillika tidigare biståndsministern Penny Mourdant som är den enda officiella kandidaten så här långt.

Ingen annan har meddelat att man faktiskt ställer upp som kandidat för att bli ny partiledare.

128 röster för Rishi Sunak

53 röster för Boris Johnson

23 röster för Penny Mourdant

Möte har ägt rum

De två toppkandidaterna kan möjligen vara på väg att forma en gemensam strategi.

– Boris Johnson och Rishi Sunak har hållit samtal samtidigt som deadline för att bli nominerad närmar sig, rapporterar BBC News.

– Två separata källor har berättat att ett möte ägt rum men inget av lägren har avslöjat vad de båda diskuterade.

Hyser tvivel

Boris Johnson kan dock i praktiken redan ha nått upp till gränsen för att bli nominerad enligt BBC:s indikationer.

– Hans kampanj hävdar att han har stöd av 100 parlamentsledamöter, rapporterar TV-kanalen.

Informationen är emellertid inte officiellt bekräftad.

– Sunaks supporters hyser tvivel om uppgifterna och vill att den tidigare premiärministern uppvisar bevis, uppger BBC.

153 röster kvar

Att 128 + 53 + 23 ledamöter så här långt meddelat vem de stödjer enligt BBC:s beräkningar innebär att cirka 153 röster fortfarande kan vara möjliga att erhålla för de tre kandidaterna.

Om nomineringarna övergår i en omröstning bland medlemmarna så skall omröstningen ske digitalt och resultatet meddelas redan på fredag.

ANALYS

Det Konservativa Partiets parlamentsledamöter är skeptiska till att ännu en gång utse den färgstarka men samtidigt ifrågasatta Boris Johnson till premiärminister igen.

Samtidigt är partiets 172 000 medlemmar betydligt positivare och mätningar visar att han är favoriten.

Det som avgör kan med andra ord vara huruvida Boris ”BoJo” Johnson lyckas uppnå de 100 röster som krävs bland hans partigrupp i parlamentet. Och där pågår frenetiska intern försök att övertyga ledamöterna att undvika risken för BoJo-turbulens genom att istället rösta på Rishi Sunak.

En parlamentsutredning om Boris Johnson ligger honom i fatet.

Storbritanniens partier – Medlemsantal

432 000 Labour

172 000 Konservativa

104 000 Skotska Nationalistpartiet (SocDem)

   74 000 Liberaldemokraterna

   54 000 Gröna Partiet

   10 000 Plaid Cymru – Wales Nationalistparti (SocDem)

Foto: No. 10 Downing Street

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen