RÖSTRÄKNINGEN: Så går det för Boris Johnson

2022 10 23

För Storbritanniens tidigare premiärminister pågår en kamp mot klockan.

Han har på sig fram till klockan 15.00 svensk tid  i morgon måndag. Vid den tidpunkten måste han ha erhållit stöd från 100 av sitt partis 357 parlamentsledamöter.

Max tre kandidater

Alla kandidater som får stöd av 100 ledamöter går vidare till omröstning bland de 172 000 partimedlemmarna runt om i landet.

Det innebär att max tre kandidater kan gå vidare till omröstningen och om det bara blir en kandidat som nomineras till omröstningen så blir det ingen omröstning alls.

Då är kandidaten istället direktvald av sitt partis parlamentsledamöter och har säkrat posten som partiledare och därmed även som Storbritanniens nya premiärminister efter Liz Truss.

Leder med 75 röster

I nuläget har Rishi Sunak – som var Boris Johnsons finansminister – tagit en klar ledning i kampen om nomineringar från Konservativa Partiets 357 ledamöter i brittiska parlamentet enligt BBC News uppdatering på söndagsmorgonen.

Samtidigt ligger övriga kandidater på efterkälken inklusive den tidigare försvarsministern tillika tidigare biståndsministern Penny Mourdant som är den enda officiella kandidaten så här långt.

Ingen annan har meddelat att man faktiskt ställer upp som kandidat för att bli ny partiledare.

128 röster för Rishi Sunak

53 röster för Boris Johnson

23 röster för Penny Mourdant

Möte har ägt rum

De två toppkandidaterna kan möjligen vara på väg att forma en gemensam strategi.

– Boris Johnson och Rishi Sunak har hållit samtal samtidigt som deadline för att bli nominerad närmar sig, rapporterar BBC News.

– Två separata källor har berättat att ett möte ägt rum men inget av lägren har avslöjat vad de båda diskuterade.

Hyser tvivel

Boris Johnson kan dock i praktiken redan ha nått upp till gränsen för att bli nominerad enligt BBC:s indikationer.

– Hans kampanj hävdar att han har stöd av 100 parlamentsledamöter, rapporterar TV-kanalen.

Informationen är emellertid inte officiellt bekräftad.

– Sunaks supporters hyser tvivel om uppgifterna och vill att den tidigare premiärministern uppvisar bevis, uppger BBC.

153 röster kvar

Att 128 + 53 + 23 ledamöter så här långt meddelat vem de stödjer enligt BBC:s beräkningar innebär att cirka 153 röster fortfarande kan vara möjliga att erhålla för de tre kandidaterna.

Om nomineringarna övergår i en omröstning bland medlemmarna så skall omröstningen ske digitalt och resultatet meddelas redan på fredag.

ANALYS

Det Konservativa Partiets parlamentsledamöter är skeptiska till att ännu en gång utse den färgstarka men samtidigt ifrågasatta Boris Johnson till premiärminister igen.

Samtidigt är partiets 172 000 medlemmar betydligt positivare och mätningar visar att han är favoriten.

Det som avgör kan med andra ord vara huruvida Boris ”BoJo” Johnson lyckas uppnå de 100 röster som krävs bland hans partigrupp i parlamentet. Och där pågår frenetiska intern försök att övertyga ledamöterna att undvika risken för BoJo-turbulens genom att istället rösta på Rishi Sunak.

En parlamentsutredning om Boris Johnson ligger honom i fatet.

Storbritanniens partier – Medlemsantal

432 000 Labour

172 000 Konservativa

104 000 Skotska Nationalistpartiet (SocDem)

   74 000 Liberaldemokraterna

   54 000 Gröna Partiet

   10 000 Plaid Cymru – Wales Nationalistparti (SocDem)

Foto: No. 10 Downing Street

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen