RÖSTRÄKNINGEN: Så går det för Boris Johnson

2022 10 23

För Storbritanniens tidigare premiärminister pågår en kamp mot klockan.

Han har på sig fram till klockan 15.00 svensk tid  i morgon måndag. Vid den tidpunkten måste han ha erhållit stöd från 100 av sitt partis 357 parlamentsledamöter.

Max tre kandidater

Alla kandidater som får stöd av 100 ledamöter går vidare till omröstning bland de 172 000 partimedlemmarna runt om i landet.

Det innebär att max tre kandidater kan gå vidare till omröstningen och om det bara blir en kandidat som nomineras till omröstningen så blir det ingen omröstning alls.

Då är kandidaten istället direktvald av sitt partis parlamentsledamöter och har säkrat posten som partiledare och därmed även som Storbritanniens nya premiärminister efter Liz Truss.

Leder med 75 röster

I nuläget har Rishi Sunak – som var Boris Johnsons finansminister – tagit en klar ledning i kampen om nomineringar från Konservativa Partiets 357 ledamöter i brittiska parlamentet enligt BBC News uppdatering på söndagsmorgonen.

Samtidigt ligger övriga kandidater på efterkälken inklusive den tidigare försvarsministern tillika tidigare biståndsministern Penny Mourdant som är den enda officiella kandidaten så här långt.

Ingen annan har meddelat att man faktiskt ställer upp som kandidat för att bli ny partiledare.

128 röster för Rishi Sunak

53 röster för Boris Johnson

23 röster för Penny Mourdant

Möte har ägt rum

De två toppkandidaterna kan möjligen vara på väg att forma en gemensam strategi.

– Boris Johnson och Rishi Sunak har hållit samtal samtidigt som deadline för att bli nominerad närmar sig, rapporterar BBC News.

– Två separata källor har berättat att ett möte ägt rum men inget av lägren har avslöjat vad de båda diskuterade.

Hyser tvivel

Boris Johnson kan dock i praktiken redan ha nått upp till gränsen för att bli nominerad enligt BBC:s indikationer.

– Hans kampanj hävdar att han har stöd av 100 parlamentsledamöter, rapporterar TV-kanalen.

Informationen är emellertid inte officiellt bekräftad.

– Sunaks supporters hyser tvivel om uppgifterna och vill att den tidigare premiärministern uppvisar bevis, uppger BBC.

153 röster kvar

Att 128 + 53 + 23 ledamöter så här långt meddelat vem de stödjer enligt BBC:s beräkningar innebär att cirka 153 röster fortfarande kan vara möjliga att erhålla för de tre kandidaterna.

Om nomineringarna övergår i en omröstning bland medlemmarna så skall omröstningen ske digitalt och resultatet meddelas redan på fredag.

ANALYS

Det Konservativa Partiets parlamentsledamöter är skeptiska till att ännu en gång utse den färgstarka men samtidigt ifrågasatta Boris Johnson till premiärminister igen.

Samtidigt är partiets 172 000 medlemmar betydligt positivare och mätningar visar att han är favoriten.

Det som avgör kan med andra ord vara huruvida Boris ”BoJo” Johnson lyckas uppnå de 100 röster som krävs bland hans partigrupp i parlamentet. Och där pågår frenetiska intern försök att övertyga ledamöterna att undvika risken för BoJo-turbulens genom att istället rösta på Rishi Sunak.

En parlamentsutredning om Boris Johnson ligger honom i fatet.

Storbritanniens partier – Medlemsantal

432 000 Labour

172 000 Konservativa

104 000 Skotska Nationalistpartiet (SocDem)

   74 000 Liberaldemokraterna

   54 000 Gröna Partiet

   10 000 Plaid Cymru – Wales Nationalistparti (SocDem)

Foto: No. 10 Downing Street

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen