Risk för vissa löntagare – kan bli utan ökning

2023 04 08

Parterna i avtalsrörelsen har kommit överens om rekordhöga lönelyft om 4,1 procent för i år.

Dock kan anställda inom flera branscher där det inte finns några kollektivavtal bli utan löneökningar.

Ett exempel på en sådan bransch är restaurangbranschen, rapporterar SR.

– Det kan vara så att man inte får någon löneutveckling överhuvudtaget, eller till och med att arbetsgivaren vill sänka lönen för en, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Fria att bestämma själva

Företag med kollektivavtal är bundna till det centrala löneavtalet, där riktmärket för löneökningarna hamnade på 4,1 procent i år.

Företag utan kollektivavtal är däremot fria att själva sluta överenskommelser.

– Om vi får en löneutveckling som blir för hög, alltså att kostnadstrycket blir för högt, då kommer det innebära att man måste dra ner på personal. Jag tycker att man ska prata med sin arbetsgivare om hur det går för företaget och om det går att hitta någon typ av deal, säger Johan Grip, chefsekonom vid Företagarna.

Kommit överens

Det var efter långa förhandlingar som parterna kom överens om ett nytt industriavtal med en total ökning om 7,4 procent.

Under det första året är ökningen 4,1 procent och 3,3 det andra året.

– Visst, man hade kunnat önska sig ännu mer, men vi har ändå nått ett bra resultat, säger Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall till SVT.

Bra för konkurrenskraften

Såväl Marie Nilsson som Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, tror att det finns goda förutsättningar för reallöneökningar nästa år.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin understryker att avtalet är bra för Sveriges konkurrenskraft.

– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren, menar han.

Omfattar hundratusentals

SKR:s överenskommelse med Sobona och Kommunal omfattar mer än 400 000 medarbetare i kommuner och regioner.

Avtalet sträcker sig till den 31 mars 2024.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 22

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen