Risk för vissa löntagare – kan bli utan ökning

2023 04 08

Parterna i avtalsrörelsen har kommit överens om rekordhöga lönelyft om 4,1 procent för i år.

Dock kan anställda inom flera branscher där det inte finns några kollektivavtal bli utan löneökningar.

Ett exempel på en sådan bransch är restaurangbranschen, rapporterar SR.

– Det kan vara så att man inte får någon löneutveckling överhuvudtaget, eller till och med att arbetsgivaren vill sänka lönen för en, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Fria att bestämma själva

Företag med kollektivavtal är bundna till det centrala löneavtalet, där riktmärket för löneökningarna hamnade på 4,1 procent i år.

Företag utan kollektivavtal är däremot fria att själva sluta överenskommelser.

– Om vi får en löneutveckling som blir för hög, alltså att kostnadstrycket blir för högt, då kommer det innebära att man måste dra ner på personal. Jag tycker att man ska prata med sin arbetsgivare om hur det går för företaget och om det går att hitta någon typ av deal, säger Johan Grip, chefsekonom vid Företagarna.

Kommit överens

Det var efter långa förhandlingar som parterna kom överens om ett nytt industriavtal med en total ökning om 7,4 procent.

Under det första året är ökningen 4,1 procent och 3,3 det andra året.

– Visst, man hade kunnat önska sig ännu mer, men vi har ändå nått ett bra resultat, säger Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall till SVT.

Bra för konkurrenskraften

Såväl Marie Nilsson som Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, tror att det finns goda förutsättningar för reallöneökningar nästa år.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin understryker att avtalet är bra för Sveriges konkurrenskraft.

– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren, menar han.

Omfattar hundratusentals

SKR:s överenskommelse med Sobona och Kommunal omfattar mer än 400 000 medarbetare i kommuner och regioner.

Avtalet sträcker sig till den 31 mars 2024.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

MP ger besked: Omstridd skatt ska återinföras

2026 09 02

Det meddelar Miljöpartiet på tisdagskvällen.

Skatten som MP vill återinföra är den omdebatterade flygskatten.

Regeringen och SD avskaffade flygskatten i juli 2025.

– Vi gör det för att främja flygtrafiken i hela landet och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet. Det blir helt enkelt sänkta biljettpriser, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg på en pressträff när beslutet presenterades.

Nu vill Miljöpartiet återinföra skatten, rapporterar Di.

Dessutom föreslår partiet en höjning av bränsleskatten och ett återinförande av reduktionsplikten.

– Vi behöver ha så pass höga priser på fossila bränslen att omställningen fortsätter i den takt som är nödvändig, säger Janine Alm Ericson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, till tidningen.

100 miljarder kronor per år

Ett återinförande av flygskatten är en del av Miljöpartiets satsningar för att minska utsläppen och påskynda den gröna omställningen i Sverige.

Utöver skattehöjningar vill MP även låna pengar för att finansiera satsningarna.

– Vi vill satsa 100 miljarder kronor per år i tio år så att industrin kan ställa om, så att vi kan bygga ut järnvägen och skapa ett förnybart elsystem. Vi vill också göra stora investeringar i välfärden, säger Janine Alm Ericson till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning på Ikea

1 008 kronor

När regeringen avskaffade flygskatten uppgick skattesatsen till 76, 315 eller 504 kronor per passagerare, beroende på flygresans slutdestination.

Avskaffandet innebar att en tur- och returresa som mest kunde bli 1 008 kronor billigare. För resor inom Sverige bedömdes biljettpriset sjunka med 82 kronor per passagerare för en enkelresa och 164 kronor för en tur- och returresa.

LÄS OCKSÅ: Attack vid Östersjön

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen