“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen