“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen