“Risk för storskaligt krig i Europa” – Natoland varnar efter Trumps utspel

2025 02 12

Risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

Det beskedet kommer från FE, danska försvarets underrättelsetjänst, på tisdagsförmiddagen.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, lyder FE:s slutsats enligt TV2 som tagit del av underrättelsetjänstens nya rapport.

Efter Trumps ord: "Ukraina kan bli ryskt"

FE:s uppdatering väcker stora rubriker i dansk media på tisdagen.

Den kommer dessutom enbart några timmar efter att USA:s president Donald Trump i natt uttryckt att det finns en risk att Ukraina “kan bli ryskt en dag”.

– De kanske gör en deal, de kanske inte gör en deal. De kanske blir ryssar någon gång, eller så kanske de inte blir ryssar någon gång, sade Trump i en intervju med Fox News.

Arbetar utifrån tre scenarier

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

Det första gäller för de första sex månaderna efter ett sådant scenario.

– Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland”, uppger TV2 med hänvisning till FE.

Kanalen fortsätter:

– Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".

– Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

Kan utmana Nato

Anja Dalgaard Nielsen, underrättelsechef i FE, bekräftar att den nya bedömningen är en följd av bevakningen av fredsförhandlingarna från den nya presidentadministrationen i USA.

Hon betonar emellertid att det inte finns något konkret hot om en rysk attack mot Danmark.

– Men vi ser att det finns en ökad vilja från den ryska sidan att utmana Nato, och vi ser en amerikansk administration som är inriktad på att avsluta striderna i Ukraina, säger Dalgaard Nielsen till Jyllands-Posten.

LÄS MER: Danmark varnar – Ryssland förbereder jättehot mot Sverige

LÄS MER: Danmark slår larm – “90 procents risk" att Ryssland slår till

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen