Risk för krig mellan Natoland och Ryssland – 28 februari blir avgörande

2024 02 22

Beskedet väntas inom kort. Den 28 februari har styret i Transnistrien kallat till kongress. Endast en dag innan Rysslands diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Nu hävdar oppositionen i den moldaviska utbrytarregionen att styret i Transnistrien kommer ge besked om en anslutning till Ryssland.

Det rapporterar rumänska Romania Journal.

– De varnar  för det faktum att sammankomsten kommer att äga rum en dag innan Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Den transnistriska oppositionen utesluter inte att detta direktiv kommer direkt från Moskva, framhåller nyhetsbyrån med hänvisning till en oppositionspolitiker i Transnistrien.

Hänvisar till uttalande från Lavrov

Enligt politikern väntas styret i Transnistrien deklarera att ”alla invånare ska ansluta sig till den Ryska federationen”.

– Nästa dag, den 29 februari, kommer Putin meddela samma sak till den ryska federala församlingen. Det är därför som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov nyligen sa att Moskva inte kommer att låta sina medborgare i Transnistrien lida, framhåller politikern enligt nyhetsbyrån.

Ryska soldater

Ryssland har fortfarande ett stort inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade på territoriet. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, uppger Romania Journal.

Scenariot: Krig mellan Nato och Ryssland

Enligt Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog är det troligt att Ryssland skulle tolka ett besked om att Transnistrien vill bli en del av den Ryska federationen som en anledning att ingripa militärt.

Det skulle i sin tur få Ukraina att agera. Landet har lovat att svara militärt om Ryssland involverar Transnistrien i kriget.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger Jacob Hedenskog till SvD.

Vidare uppger experten att Moldavien kommer få svårt att svara på en rysk aggression. Enligt Hedenskog är det troligt att landet kommer få ett direkt militärt stöd av grannen och Natolandet Rumänien.

Ett scenario som skulle innebära ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.

– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog till SvD och tillägger:

– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen