Risk för krig mellan Natoland och Ryssland – 28 februari blir avgörande

2024 02 22

Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, väntas ge besked om att regionen vill bli en del av den Ryska federationen.

Beskedet väntas inom kort. Den 28 februari har styret i Transnistrien kallat till kongress. Endast en dag innan Rysslands diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Nu hävdar oppositionen i den moldaviska utbrytarregionen att styret i Transnistrien kommer ge besked om en anslutning till Ryssland.

Det rapporterar rumänska Romania Journal.

– De varnar för det faktum att sammankomsten kommer att äga rum en dag innan Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Den transnistriska oppositionen utesluter inte att detta direktiv kommer direkt från Moskva, framhåller nyhetsbyrån med hänvisning till en oppositionspolitiker i Transnistrien.

Hänvisar till uttalande från Lavrov

Enligt politikern väntas styret i Transnistrien deklarera att ”alla invånare ska ansluta sig till den Ryska federationen”.

– Nästa dag, den 29 februari, kommer Putin meddela samma sak till den ryska federala församlingen. Det är därför som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov nyligen sa att Moskva inte kommer att låta sina medborgare i Transnistrien lida, framhåller politikern enligt nyhetsbyrån.

Ryska soldater

Ryssland har fortfarande ett stort inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade på territoriet. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, uppger Romania Journal.

Scenariot: Krig mellan Nato och Ryssland

Enligt Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog är det troligt att Ryssland skulle tolka ett besked om att Transnistrien vill bli en del av den Ryska federationen som en anledning att ingripa militärt.

Det skulle i sin tur få Ukraina att agera. Landet har lovat att svara militärt om Ryssland involverar Transnistrien i kriget.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger Jacob Hedenskog till SvD.

Vidare uppger experten att Moldavien kommer få svårt att svara på en rysk aggression. Enligt Hedenskog är det troligt att landet kommer få ett direkt militärt stöd av grannen och Natolandet Rumänien.

Ett scenario som skulle innebära ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.

– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog till SvD och tillägger:

– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen