Risk för krig mellan Natoland och Ryssland – 28 februari blir avgörande

2024 02 22

Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, väntas ge besked om att regionen vill bli en del av den Ryska federationen.

Beskedet väntas inom kort. Den 28 februari har styret i Transnistrien kallat till kongress. Endast en dag innan Rysslands diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Nu hävdar oppositionen i den moldaviska utbrytarregionen att styret i Transnistrien kommer ge besked om en anslutning till Ryssland.

Det rapporterar rumänska Romania Journal.

– De varnar för det faktum att sammankomsten kommer att äga rum en dag innan Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Den transnistriska oppositionen utesluter inte att detta direktiv kommer direkt från Moskva, framhåller nyhetsbyrån med hänvisning till en oppositionspolitiker i Transnistrien.

Hänvisar till uttalande från Lavrov

Enligt politikern väntas styret i Transnistrien deklarera att ”alla invånare ska ansluta sig till den Ryska federationen”.

– Nästa dag, den 29 februari, kommer Putin meddela samma sak till den ryska federala församlingen. Det är därför som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov nyligen sa att Moskva inte kommer att låta sina medborgare i Transnistrien lida, framhåller politikern enligt nyhetsbyrån.

Ryska soldater

Ryssland har fortfarande ett stort inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade på territoriet. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, uppger Romania Journal.

Scenariot: Krig mellan Nato och Ryssland

Enligt Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog är det troligt att Ryssland skulle tolka ett besked om att Transnistrien vill bli en del av den Ryska federationen som en anledning att ingripa militärt.

Det skulle i sin tur få Ukraina att agera. Landet har lovat att svara militärt om Ryssland involverar Transnistrien i kriget.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger Jacob Hedenskog till SvD.

Vidare uppger experten att Moldavien kommer få svårt att svara på en rysk aggression. Enligt Hedenskog är det troligt att landet kommer få ett direkt militärt stöd av grannen och Natolandet Rumänien.

Ett scenario som skulle innebära ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.

– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog till SvD och tillägger:

– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 11

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget.

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen