Risk för krig mellan Natoland och Ryssland – 28 februari blir avgörande

2024 02 22

Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, väntas ge besked om att regionen vill bli en del av den Ryska federationen.

Beskedet väntas inom kort. Den 28 februari har styret i Transnistrien kallat till kongress. Endast en dag innan Rysslands diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Nu hävdar oppositionen i den moldaviska utbrytarregionen att styret i Transnistrien kommer ge besked om en anslutning till Ryssland.

Det rapporterar rumänska Romania Journal.

– De varnar  för det faktum att sammankomsten kommer att äga rum en dag innan Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Den transnistriska oppositionen utesluter inte att detta direktiv kommer direkt från Moskva, framhåller nyhetsbyrån med hänvisning till en oppositionspolitiker i Transnistrien.

Hänvisar till uttalande från Lavrov

Enligt politikern väntas styret i Transnistrien deklarera att ”alla invånare ska ansluta sig till den Ryska federationen”.

– Nästa dag, den 29 februari, kommer Putin meddela samma sak till den ryska federala församlingen. Det är därför som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov nyligen sa att Moskva inte kommer att låta sina medborgare i Transnistrien lida, framhåller politikern enligt nyhetsbyrån.

Ryska soldater

Ryssland har fortfarande ett stort inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade på territoriet. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, uppger Romania Journal.

Scenariot: Krig mellan Nato och Ryssland

Enligt Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog är det troligt att Ryssland skulle tolka ett besked om att Transnistrien vill bli en del av den Ryska federationen som en anledning att ingripa militärt.

Det skulle i sin tur få Ukraina att agera. Landet har lovat att svara militärt om Ryssland involverar Transnistrien i kriget.

Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger Jacob Hedenskog till SvD.

Vidare uppger experten att Moldavien kommer få svårt att svara på en rysk aggression. Enligt Hedenskog är det troligt att landet kommer få ett direkt militärt stöd av grannen och Natolandet Rumänien.

Ett scenario som skulle innebära ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.

– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog till SvD och tillägger:

– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


23 juli 2023

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch. 

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra. 

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen