Risk för krig mellan Natoland och Ryssland – 28 februari blir avgörande

2024 02 22

Transnistrien, en utbrytarstat i östra Moldavien som får ekonomiskt och militärt bistånd från Ryssland, väntas ge besked om att regionen vill bli en del av den Ryska federationen.

Beskedet väntas inom kort. Den 28 februari har styret i Transnistrien kallat till kongress. Endast en dag innan Rysslands diktator Vladimir Putin ska hålla tal inför den ryska federationens federala församling.

Nu hävdar oppositionen i den moldaviska utbrytarregionen att styret i Transnistrien kommer ge besked om en anslutning till Ryssland.

Det rapporterar rumänska Romania Journal.

– De varnar  för det faktum att sammankomsten kommer att äga rum en dag innan Rysslands president Vladimir Putins tal till federala församlingen. Den transnistriska oppositionen utesluter inte att detta direktiv kommer direkt från Moskva, framhåller nyhetsbyrån med hänvisning till en oppositionspolitiker i Transnistrien.

Hänvisar till uttalande från Lavrov

Enligt politikern väntas styret i Transnistrien deklarera att ”alla invånare ska ansluta sig till den Ryska federationen”.

– Nästa dag, den 29 februari, kommer Putin meddela samma sak till den ryska federala församlingen. Det är därför som den ryska utrikesministern Sergej Lavrov nyligen sa att Moskva inte kommer att låta sina medborgare i Transnistrien lida, framhåller politikern enligt nyhetsbyrån.

Ryska soldater

Ryssland har fortfarande ett stort inflytande i Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade på territoriet. Dessutom kan det finnas upp till 10 000 paramilitära trupper i området, uppger Romania Journal.

Scenariot: Krig mellan Nato och Ryssland

Enligt Utrikespolitiska institutets analytiker Jacob Hedenskog är det troligt att Ryssland skulle tolka ett besked om att Transnistrien vill bli en del av den Ryska federationen som en anledning att ingripa militärt.

Det skulle i sin tur få Ukraina att agera. Landet har lovat att svara militärt om Ryssland involverar Transnistrien i kriget.

– Det är ett extremt allvarligt läge för en spridning av kriget, säger Jacob Hedenskog till SvD.

Vidare uppger experten att Moldavien kommer få svårt att svara på en rysk aggression. Enligt Hedenskog är det troligt att landet kommer få ett direkt militärt stöd av grannen och Natolandet Rumänien.

Ett scenario som skulle innebära ett direkt krig mellan Nato och Ryssland.

– Det handlar om att Rumänien måste ställa upp för att man anser att man själv blir angripet om Moldavien blir angripet. Frågan är hur, det får vi se, säger Jakob Hedenskog till SvD och tillägger:

– Det väcker perspektiv på att detta skulle kunna bli en större regional konflikt och även dra in Nato, helt enkelt.

Text: Redaktionen

JUST NU: Inte hänt på 100 år – politisk bomb i Danmark

2025 11 19

Socialdemokraterna i Danmark tvingas konstatera ett katastrofval.

Under tisdagen gick danskarna till val i kommun- och regionvalen, vilket slutade i ett kraftig nederlag för danska S.

Förutom att partiet tappar i 87 av 98 kommuner förlorar Socialdemokraterna även makten i Köpenhamn för första gången på 112 år, rapporterar danska medier.

– Det är chock på chock på chock som drabbar Socialdemokraterna var tionde minut just nu. Kommuner som de aldrig förväntat sig skulle komma att äventyras bara glider dem mellan fingrarna, säger TV2:s politiska redaktör Hans Redder till den egna kanalen.

"Härdsmälta"

Hans Redder beskriver kvällen som en “socialdemokratisk härdsmälta”. Andra kommentatorer kallar valnatten för “den mest spännande på väldigt, väldigt länge”.

Som en följd av valresultatet kommer Socialdemokraterna att förlora flera borgmästarposter. Nu kommer finger att pekas mot statsminister Mette Frederiksen, menar den politiske kommentatorn Søs Marie Serup .

– Med tanke på hur kvällen har utvecklats tror jag att man tryggt kan förvänta sig att det kommer att bli en intern diskussion om huruvida Mette Frederiksen har stakat ut rätt riktning för partiet, säger hon till TV2.

"Monumentalt nederlag"

Inför valkvällen hade det talats om en möjlig “politisk jordbävning” i Danmark.

Den danska tidningen BT skriver att valresultatet “överträffar Mette Frederiksens värsta fantasier”. 

– Detta är ett monumentalt nederlag för Socialdemokraterna, och inte bara procentuellt sett, säger tidningens analytiker Henrik Qvortrup.

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

S-ledaren och statsminister Mette Frederiksen sade igår att hon kommer att ta ansvar för vad följderna blir av valutgången.

– Jag har alltid ett ansvar för vad som händer i Socialdemokraterna. Det har jag naturligtvis även idag, säger Mette Frederiksen enligt Ekstra Bladet..

Socialdemokraterna tappade 5,2 procentenheter jämfört med regionvalen 2021, men är fortfarande Danmarks största parti på 23,2 procent sett över hela landet.

I Köpenhamn tappade partiet från 17,2 procent till 12,7 procent.

LÄS OCKSÅ: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Inför förbud mot falukorv – nytt förslag på bordet

2025 11 19

Ett förbud mot flera omtalade maträtter inom offentlig sektor är nu uppe för diskussion.

Det är i en aritkelserie i den ansedda tidskriften The Lancet som forskarna på nytt tar upp frågan om ultraprocesserad mat, det vill säga mat som genomgått omfattad industriell bearbetning och innehåller ingredienser som inte används i vanlig hemmamatlagning.

– Försämrade kostvanor är ett akut hot mot folkhälsan som kräver samordnad politik och opinionsbildning för att reglera och minska ultraprocesserade livsmedel och förbättra tillgången till färska och minimalt förädlade livsmedel, skriver forskarna bland annat.

Vill se förbud i offentlig sektor

Inom begreppet ultraprocesserad mat ingår många olika livsmedel. Bland annat inkluderar det snacks, läsk, nuggets, veganska köttsubstitut, margarin och frukostflingor, men också de flesta falukorvar som exempelvis den omåttligt populära sorten från Scan.

Ultraprocesserad mat har under en längre tid varit på tapeten och pekats ut för att driva på ökningen av kroniska sjukdomar, bland annat fetma, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom.

Nu går forskarna fram med en rad åtgärder för att komma åt problemet.

Bland förslagen finns bland annat obligatoriska varningsetiketter på förpackningar, förbud mot reklam som riktar sig till barn och unga och skatter på särskilda produkter.

Det föreslås även ett förbud mot ultraprocesserad mat i offentliga institutioner. Det inkluderar skolor, sjukhus, militära anläggningar och flera arbetsplatsmatsalar.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Finns frågetecken

Det är inte första gången som forskare förmedlar liknande råd. Förra året uppmanade Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa vid University of Sao Paulo, att sätta varningsetiketter på ultraprocesserad mat, vilket fick stor uppmärksamhet över hela Europa.

De nya kostråden möts dock av blandade reaktioner i Sverige, rapporterar DN som också uppmärksammar forskarnas nya uppmaningar.

Att studierna på ett tydligare sätt visar på en koppling mellan maten och kroniska sjukdomar ses som positivt, men svenska forskare lyfter ett varningens finger för att analysen främst baseras på observationsstudier.

– Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna, säger Karin Leander, epidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: JaBB

Text: Redaktionen