Riktar hård kritik – “Fullständigt huvudlöst”

2023 02 14

I november 2021 signerades ett samarbetsavtal mellan Sverige och Ghana under ett klimatmöte i Glasgow.

I och med avtalet satsar regeringen hundratals miljoner kronor på att minska utsläppen i länder som Ghana, Dominikanska Republiken och Nepal.

Detta för att kompensera för utsläppen som sker i Sverige.

Nu skickar Per Bolund (MP) en uppmaning till statsministern om att överge utsläppskrediterna, rapporterar DN.

“Vi är oroliga”

Bolund menar att regeringen kidnappat tidigare aktörers satsningar för sina egna syften.

– Ja, det har de absolut. Vi är oroliga över att man kommer att använda dem för att minska ambitionerna i Sverige. Den här regeringen genomför projekten samtidigt som de skär ner kraftigt på klimatpolitiken i Sverige, säger han.

“Fullständigt huvudlöst”

Han anser även att det är i Sverige som satsningar bör göras för att motverka klimatkrisen.

– Det är fullständigt huvudlöst att sänka klimatambitionerna i Sverige och i stället förlita sig på internationella projekt. Vi har alltid sett den här typen av insatser som kompletterande. De får aldrig ersätta utsläppsminskningar som vi gör här och nu, säger Bolund.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har försvarat satsningarna.

Skrev avtal

Det var under klimatmötet COP26 som Sverige och Ghana undertecknade ett samförståndsavtal gällande klimatsamarbete.

– Detta samförståndsavtal ska ses som ett tecken på ledarskap och det är vår avsikt att sätta ribban högt när det gäller klimatsamarbeten. Detta är grunden för vårt fortsatta samarbete och tillsammans kommer vi att höja klimatambitioner och påskynda vår övergång till hållbara samhällen, sade Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén då.

“Viktigt steg”

Ghanas minister för miljö, vetenskap, teknik och innovation Kwaku Afriyie och Sveriges dåvarande miljö-och klimatminister Per Bolund deltog vid mötet.

– För Sverige och Ghana är detta ett viktigt steg i riktning mot att underlätta internationellt samarbete för att uppfylla målen i Parisavtalet och värna vår miljö, förklarade Energimyndigheten.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen