Riktar hård kritik – “Fullständigt huvudlöst”

2023 02 14

Miljöpartiets Per Bolund är kritisk till regeringens miljöpolitik.

I november 2021 signerades ett samarbetsavtal mellan Sverige och Ghana under ett klimatmöte i Glasgow.

I och med avtalet satsar regeringen hundratals miljoner kronor på att minska utsläppen i länder som Ghana, Dominikanska Republiken och Nepal.

Detta för att kompensera för utsläppen som sker i Sverige.

Nu skickar Per Bolund (MP) en uppmaning till statsministern om att överge utsläppskrediterna, rapporterar DN.

“Vi är oroliga”

Bolund menar att regeringen kidnappat tidigare aktörers satsningar för sina egna syften.

– Ja, det har de absolut. Vi är oroliga över att man kommer att använda dem för att minska ambitionerna i Sverige. Den här regeringen genomför projekten samtidigt som de skär ner kraftigt på klimatpolitiken i Sverige, säger han.

“Fullständigt huvudlöst”

Han anser även att det är i Sverige som satsningar bör göras för att motverka klimatkrisen.

– Det är fullständigt huvudlöst att sänka klimatambitionerna i Sverige och i stället förlita sig på internationella projekt. Vi har alltid sett den här typen av insatser som kompletterande. De får aldrig ersätta utsläppsminskningar som vi gör här och nu, säger Bolund.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har försvarat satsningarna.

Skrev avtal

Det var under klimatmötet COP26 som Sverige och Ghana undertecknade ett samförståndsavtal gällande klimatsamarbete.

– Detta samförståndsavtal ska ses som ett tecken på ledarskap och det är vår avsikt att sätta ribban högt när det gäller klimatsamarbeten. Detta är grunden för vårt fortsatta samarbete och tillsammans kommer vi att höja klimatambitioner och påskynda vår övergång till hållbara samhällen, sade Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén då.

“Viktigt steg”

Ghanas minister för miljö, vetenskap, teknik och innovation Kwaku Afriyie och Sveriges dåvarande miljö-och klimatminister Per Bolund deltog vid mötet.

– För Sverige och Ghana är detta ett viktigt steg i riktning mot att underlätta internationellt samarbete för att uppfylla målen i Parisavtalet och värna vår miljö, förklarade Energimyndigheten.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen