Riktar hård kritik – “Fullständigt huvudlöst”

2023 02 14

Miljöpartiets Per Bolund är kritisk till regeringens miljöpolitik.

I november 2021 signerades ett samarbetsavtal mellan Sverige och Ghana under ett klimatmöte i Glasgow.

I och med avtalet satsar regeringen hundratals miljoner kronor på att minska utsläppen i länder som Ghana, Dominikanska Republiken och Nepal.

Detta för att kompensera för utsläppen som sker i Sverige.

Nu skickar Per Bolund (MP) en uppmaning till statsministern om att överge utsläppskrediterna, rapporterar DN.

“Vi är oroliga”

Bolund menar att regeringen kidnappat tidigare aktörers satsningar för sina egna syften.

– Ja, det har de absolut. Vi är oroliga över att man kommer att använda dem för att minska ambitionerna i Sverige. Den här regeringen genomför projekten samtidigt som de skär ner kraftigt på klimatpolitiken i Sverige, säger han.

“Fullständigt huvudlöst”

Han anser även att det är i Sverige som satsningar bör göras för att motverka klimatkrisen.

– Det är fullständigt huvudlöst att sänka klimatambitionerna i Sverige och i stället förlita sig på internationella projekt. Vi har alltid sett den här typen av insatser som kompletterande. De får aldrig ersätta utsläppsminskningar som vi gör här och nu, säger Bolund.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har försvarat satsningarna.

Skrev avtal

Det var under klimatmötet COP26 som Sverige och Ghana undertecknade ett samförståndsavtal gällande klimatsamarbete.

– Detta samförståndsavtal ska ses som ett tecken på ledarskap och det är vår avsikt att sätta ribban högt när det gäller klimatsamarbeten. Detta är grunden för vårt fortsatta samarbete och tillsammans kommer vi att höja klimatambitioner och påskynda vår övergång till hållbara samhällen, sade Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén då.

“Viktigt steg”

Ghanas minister för miljö, vetenskap, teknik och innovation Kwaku Afriyie och Sveriges dåvarande miljö-och klimatminister Per Bolund deltog vid mötet.

– För Sverige och Ghana är detta ett viktigt steg i riktning mot att underlätta internationellt samarbete för att uppfylla målen i Parisavtalet och värna vår miljö, förklarade Energimyndigheten.

Foto: N. Andersson regeringskansliet

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel.

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Bilsemestern i Europa kan bli en dyr historia för svenska bilister.

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

– Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa.

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen