Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

  1. SBAB (73,5)
  2. Handelsbanken (70,8)
  3. SEB (69,5)
  4. Nordea (69,1)
  5. Branschen (68,7)
  6. Swedbank (65,6)
  7. Övriga 63,9

Bolån

  1. SBAB (73,8)
  2. Länsförsäkringar Bank (73,1)
  3. Skandia (71,2)
  4. Övriga (71,0)
  5. Handelsbanken (65,7)
  6. Branschen (65,5)
  7. ICA Banken (65,3)
  8. SEB (64,7)
  9. Nordea (62,4)
  10. Danske bank (61,2)
  11. Swedbank (57,5)

Privatlån 

  1. Länsförsäkringar Bank (77,1)
  2. Lån & Spar bank (71,2)
  3. Handelsbanken (67,9)
  4. ICA Banken (67,7)
  5. Övriga (64,2)
  6. SEB (64,2)
  7. Branschen (64,1)
  8. Nordea (59,9)
  9. Swedbank (58,4)

Sparande

  1. Avanza (74,6)
  2. Skandia (73,1)
  3. Nordnet (73,1)
  4. Länsförsäkringar Bank (72,4)
  5. Handelsbanken (71,0)
  6. Branschen (67,0)
  7. Övriga (65,8)
  8. Nordea (64,8)
  9. SEB (61,9)
  10. Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen


Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden. 

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om  Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

-  Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay 

Text: Redaktionen