Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


Plötsligt möte i Washington – Ruttes träff med Trump väcker frågor

2025 07 13

När NATO-chefen Mark Rutte plötsligt kallas till Washington väcks nya frågor om Trumps nästa drag.

Det står klart att NATO:s generalsekreterare Mark Rutte besöker Washington den 14–15 juli. Samtidigt utlovar USA:s president Donald Trump ett "stort uttalande" om Ryssland.

Även om syftet med Ruttes resa inte offentliggjorts, sker besöket vid en viktig tidpunkt, rapporterar Kyiv Independent.

Besöket sker också i skuggan av en möjlig kursändring i USA:s Ukraina-politik.

– Jag tror att jag kommer att ha ett stort uttalande om Ryssland den 14 juni, säger Trump till NBC News.

– Jag är besviken på Ryssland, men vi får se vad som händer de kommande veckorna.

Nya vapenavtal bakom kulisserna

Trump avslöjar i intervjun att USA och NATO har slutit ett avtal som innebär att amerikanska vapen skickas till alliansen – som sedan levererar dem vidare till Ukraina.

– Vi skickar vapen till NATO, och NATO betalar för dem, 100 procent. Sedan ger NATO vapnen till Ukraina, säger Trump.

Det nya upplägget sägs ha spikats under NATO:s toppmöte i juni, där Trump också visade stöd för att skicka fler Patriot-robotar till Ukraina.

Skärpt ton mot Ryssland

För första gången under sin nuvarande mandatperiod överväger president Donald Trump att godkänna nytt ekonomiskt stöd till Ukraina. Stödet ses enligt flera medier som en möjlig signal riktad mot Moskva.

Samtidigt som Trump skärper tonen mot Rysslands ledare Vladimir Putin och öppnar för nytt stöd till Ukraina, trappar Moskva upp sina attacker mot ukrainska städer och avvisar alla samtal om eldupphör.

Tystnad råder – men signalerna är tydliga

Under sitt Washingtonbesök kommer Mark Rutte även att träffa utrikesminister Marco Rubio, försvarsminister Pete Hegseth och flera kongressledamöter. Men vad mötet med Trump verkligen kommer att mynna ut i är det ännu ingen som vet.

Samtidigt väcker kombinationen av ett stort politiskt besked, nya militära avtal och ett oväntat NATO-besök frågor om vilken riktning USA är på väg mot.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen


Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen