Riksdagsparti vill se nya kärnkraftverk i hela Sverige – Både i söder och i norr

2022 01 09

Nya kärnkraftsreaktorer behöver byggas i hela Sverige.

Det anser Liberalerna som i många år velat satsa mer på kärnkraften och nu vill se stora satsningar över hela landet så snart som möjligt.

Vill ha kärnkraftsvänlig politik

Partiet går nu ut med 13 förslag som utgör huvudinriktningen för hur Liberalerna vill se en ny kärnkraftsvänlig politik som ska vinna i valet i höst och ersätta den nuvarande energipolitiken.

10 gånger dyrare än normalt

– Liberalerna har länge varnat för vilken allvarlig situation svensk elförsörjning befinner sig i. Den senaste tiden har problemen blivit uppenbara. Elpriserna har vissa dagar legat tio gånger högre än normalt. De värsta timmarna har en dusch kostat flera tior, framhåller L:s energipolitiske talesperson Arman Temiouri och partiledare Nyamko Sabuni.

Kärnkraftssatsningar i hela Sverige

– Den rödgröna visionen om ett helt förnybart energisystem håller inte. Vattenkraften har inte förmågan att balansera den enorma mängd sol och vind som skulle krävas. Nu måste kärnkraften byggas ut i hela landet, anser Liberalerna i DN.

Fyra temaområden

Här är Liberalernas 13 förslag som fördelas under de fyra olika temaområdena 1) Sänk elpriserna, 2) Utnyttja befintliga elnätet bättre, 3) Säkra elleveranssäkerheten och 4) Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet.

Alla förslag

Här är de 13 förslagen:

Sänk elpriserna:

◾1, Halvera på sikt elskatten. Sänk den med 5 öre (runt 2 000 kronor per år för en vanlig villa).

Det befintliga elnätet måste utnyttjas bättre:

◾2, Svenska kraftnät behöver mäta och analysera bättre. Underhållsplaneringen måste förbättras. Detta minskar prisskillnaderna över landet.

◾3, Fler avtal om nedstyrning av elanvändning behövs. Det förbättrar möjligheten att hantera fel i nätet och frigör kapacitet.

◾4, Spänningsstabiliteten söder om Dalälven behöver återupprättas. Utrustning för produktion och konsumtion av reaktiv effekt behövs.

Säkra leveranssäkerheten:

◾5, Regeringen har ett uppdrag från riksdagen att presentera ett mål för leveranssäkerheten. Det måste tas fram. Elleveranserna i Sverige ska vara väldigt pålitliga.

◾6, Upprätta en helt teknikneutral marknad för stödtjänster där aktörer som bidrar till kraftsystemets funktion får betalt.

◾7, Förtydliga och upprätthåll kraven på den som vill ansluta till elnäten.

◾8, Förmågan att dela upp elnätet, så kallad ödrift, behöver återskapas. Det skulle också göra att nätet snabbare kan byggas upp igen efter stora avbrott. Det är i dag oklart hur en återuppbyggnad av södra Sverige skulle fungera.

De enda energislag som kan byggas ut i tillräckligt stor skala för att ersätta de fossila bränslena är sol, vind och kärnkraft. Av dem är det bara kärnkraftens produktion som går att styra utifrån elbehovet. Det ger den en särställning. Regeringen har velat avveckla kärnkraften när den i själva verket behöver byggas ut för att balansera den växande produktionen från sol och vind.

Möjliggör en snabb expansion av kraftsystemet:

◾9, De fossila bränslena ska bort. Vi ska inte heller vara beroende av import av fossil el. All fossilfri energi behövs. Målet om en ”100 procent förnybar elproduktion” måste avskaffas för klimatets skull. De fossilfria energislagen ska ha jämförbara spelregler.

◾10, Elnät ska planeras och byggas ut proaktivt. Statliga lån bör användas. Elnäten måste byggas ut innan någon ber att få ansluta på samma sätt som järnvägen måste byggas innan någon ber om att få köpa en tågbiljett.

◾11, Planerbar och väderberoende elproduktion måste byggas ut i balans. Balansen avgörs av hur leveranssäkerheten kan nås till en låg systemkostnad.

◾12, Riv hinder och korta ledtider för ny elproduktion och elnät. Tillståndsprocesser måste vara förutsägbara och gå betydligt snabbare.

◾13, Avskaffa förbudet för andra än de befintliga kärnkraftsägarna att bygga reaktorer. Reaktorer ska också kunna byggas i hela landet. I södra Sverige behövs de, i norr kommer de att behövas.

Liberalerna anser att S-MP-regeringen fällt ett av världens bästa elsystem och framhåller att de båda partierna efter valet 2014 överenskom om att höja skatten på kärnkraft och ställa nya krav som fördyrade kärnkraftsdriften så pass att marknaden själv skulle stänga reaktorerna.

– Sorgligt nog är detta en av de få saker som regeringen har lyckats med. Sedan 2014 har fyra kärnkraftsreaktorer stängts. Konsekvenserna för landet är allvarliga, anser Nyamko Sabuni och Arman Temiouri, Liberalerna.

Foto: Vattenfall AB resp. flaggan


JUST NU: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

2025 10 16

Ulf Kristersson ger ett oväntat besked om införande av euro i Sverige.

2003 hölls en folkomröstning om införande av euron i Sverige.

55,91 procent av svenska folket röstade nej till att införa den nya valutan.

Men statsminister Ulf Kristersson (M) vill nu ta upp frågan igen.

Plötsligt besked om euron

Ulf Kristersson öppnar för att utreda ett införande av euron i Sverige, rapporterar SvD.

Statsministern vill ta upp eurodebatten igen, enligt tidningen.

Moderaternas arbetsstämma ska också fatta ett beslut om hur en ny utredning om införandet av euron ska se ut.

– Vi har aldrig bytt ståndpunkt. Vi är i grunden för ett svenskt euro-medlemskap, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Han understryker emellertid att han och partiet respekterar folkomröstningens resultat.

Samtidigt menar man att mycket har förändrats i Europa sedan 2003.

LÄS OCKSÅ: Stupar efter 35 år - tung konkurs i byggbranschen

Vill få igång debatten

Ulf Kristersson vill inte i direkt mening prata om ett införande av euron.

Statsministern har heller inga planer på en ny folkomröstning.

Han framhåller dock att han vill få igång debatten igen, och utesluter inte att frågan kan utredas under nästa mandatperiod.

– Jag har inga planer på någon ny folkomröstning, men det vore konstigt om inte just den fråga som diskuteras i hela övriga Europa diskuteras också i Sverige, säger Ulf Kristersson till tidningen.

Förutspådde euro redan i år

Frågan om euron har börjat dyka upp igen i den svenska debatten.

I våras gick Ulf Kristerssons tidigare statssekreterare PM Nilsson ut med en oväntad spådom om euron.

Nilsson hävdade att euron kan införas i Sverige – redan i år, 2025.

Skälet var att han såg framför sig att USA skulle sätta Sverige under hård press med Trumps tullpolitik. Då skulle Sverige ställas inför ett val, menade Nilsson.

– Antingen vika sig helt platt eller att blixtsnabbt knyta sig till euroområdet, sade PM Nilsson till Expressen.

Den spådomen ser inte ut att slå in, men klart är att frågan om att införa euron i Sverige åter har börjat smyga sig in i den svenska debatten igen.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp I Boran

Text: Redaktionen


16okt2025

Netflix slår rekord – här är abonnemanget som rusar

2025 10 16

Fler svenskar än någonsin tidigare använder sig av streamingtjänster.

I snitt tittar svenskarna 95 minuter om dagen på streamingtjänster.

SVT Play är den tjänst som flest använder, vilket hela 71 procent uppger att man gör.

Med sedan förra året har SVT Play tappat tio procent i popularitet.

Även TV4 Play, som ligger tvåa, har minskat.

Netflix ökar däremot med åtta procent och närmar sig toppen.

Hela 59 procent använder streamingtjänsten, enligt årets Streamingbarometer från Tv.nu.

En abonnemangstyp ökar kraftigt 

Bland svenskar som är yngre än 45 år har Netflix redan gått om SVT Play.

Och rekordmånga väljer abonnemang med reklam, för att hålla nere kostnaden.

– Tittarna vill ha bredare utbud utan att spräcka budgeten. Reklamabonnemang och flexibla paket gör det möjligt att bära fler tjänster parallellt, säger Helen Orselius som är vd på Tv.nu, i ett uttalande.

Över hälften

I år har hela 54 procent av den svenska befolkningen minst en reklamfinansierad tjänst.

Det är en kraftig ökning.

Också snittet för antalet reklamabonnemang per person har mer än fördubblats.

Läs också: Stor förändring för kortköp – gäller hela Sverige

Sport upplevs som dyrt

Sportutbudet ökar också men det höga priset uppges bromsa tillväxten.

Hela 60 procent anser att höga priser är ett hinder.

25 procent uppger att de aldrig tittar på sport.

– Med stöd av vår stora användarbas kan vi ge branschen unika insikter om svenskarnas streamingvanor. Vi delar gärna kunskapen med andra aktörer för att förbättra streamingmarknaden – från discovery till innehåll och paketering, säger marknadschef Johanna Cervin.

Fakta ur Streamingbarometern 2025

- Daglig tittartid: 95 minuter

- Snitt antal streamingtjänster per hushåll: 3,9

- 58 procent har fyra eller fler streamingtjänster

- Smart-TV dominerar som streamingenhet (84 %). Mobilen växer bland yngre (44 %)

- Krim är den mest uppskattade genren i alla åldrar.

Källa: Streamingbarometern

Läs också: Svensk läsk ifrågasätts – bryter löfte till kunderna

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen