Riksdagsparti gav pengar till grupp som deltog i terrorattacken mot Israel

2023 10 20

Vänsterpartiets biståndsgrupp, VIF, har under flera år skickat pengar till en grupp som deltog i terrorattacken mot Israel.

Det uppger VIF själva i ett pressmeddelande.

– Vi är chockade. VIF har via danska Enhetslistan stöttat ett jämställdhetsprojekt för unga och mänskliga rättigheter på Västbanken. Nu har vi fått veta att ett av partierna kopplade till projektet har deltagit i de vedervärdiga attackerna, säger Johanna Eliasson, ordförande för VIF.

Medel från Sida

I pressmeddelande framhåller Vänsterpartiets biståndsorganisation att man med medel från Sida stöttat ett jämställdhetsprojekt på Västbanken, Palestina.

Projektet syftade till att stärka unga kvinnor och mänskliga rättigheter.

Tre palestinska partier tog del av utbetalningarna: PPP, FIDA och DFLP. Den sista utbetalningen gjordes 2019.

Nu berättar VIF att ett av partierna, DFLP, deltagit i Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober.

Fler än 1 400 israeler dödades i de Hamasledda attackerna.

Terrorgruppen håller dessutom cirka 200 israeler som gisslan i Gaza.

”Det beklagar vi djupt”

Enligt VIF menar Enhetslistan och den danska biståndsmyndigheten, DIPD, att det inte finns några som helst tecken på att biståndsmedel gått till annat än vad som varit avsikten.

– I nuläget arbetar vi med att få fram all information som kan bidra till att klarlägga vad som hänt. Vi tar ansvar, och vår uppgift nu är att se till att något liknande aldrig sker igen i vår organisation, säger Johanna Eliasson och tillägger:

– Vi och många andra har uppenbarligen helt missbedömt det här partiet. Det beklagar vi djupt. Under tiden vårt projekt pågått har varken EU eller USA haft partiet på sina terrorlistor och allt har varit godkänt av Sida och deras danska motsvarighet. Vi fördömer starkt attackerna mot civila den sjunde oktober.

Projektet mellan VIF och danska Enhetslistan

- Projektet finansierades av av Sida och deras danska motsvarighet DIPD.

- Konkret har det skett genom att VIF har fört över Sida-medel till det danska partiet Enhetslistan som i sin tur fört över pengar till projektet. Ansökan, aktivitetsplaner och rapporter har redovisats enligt gällande Sida-regler.

- Projektet inleddes 2013. Efter 2019 har VIF inte fört över några medel till Enhetslistan för projektet och projektet avslutades formellt 2022. Då löpte den programperiod som projektet ingick i ut och idag har VIF inget samarbete i Palestina.

Foto: S. Kopstein

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen