Riksdagsparti efter Arlaskandalen – vill införa fängelsestraff för grovt djurplågeri

2021 06 07

Det har varit upprörda känslor sedan avslöjandet i morse om att kor återigen vanvårdats till döds på en Arlagård – och nu reagerar ett av partierna.

Det är Miljöpartiet som reagerar starkt på avslöjandet av Sveriges Radio.

Då SVT avslöjade att korna plågats svårt på en Arlagård i Hälsingland gick Arla ut vitt och brett och lovade att korna hade fått det bra. Arla publicerade bilder med kor på grönbete på sin webbsida och lovade att korna nu hade sålts vidare till bra gårdar i regionen. Men

P4 Jönköping rapporterar idag att kossorna istället såldes vidare till gårdar runt om i Sverige och bland annat till en annan skandalgård i Jönköpings län där de gick en hemsk död till mötes.

Stoppa djurplågeriet

– Flera av korna hittades vanvårdade och döda på en gård i Jönköpings län, rapporterar SR.

Av de 8 partierna är det bara ett parti som i dag har reagerat genom att att gå ut på sin partisida på både Facebook och Instagram och det är Miljöpartiet.

– Återigen har det kommit fram att kor plågats ihjäl i Sverige. Det är tydligt att skyddet för djur måste stärkas, meddelar Miljöpartiet de Gröna som bland annat gått ut med bilden ovan med en kossa och texten "För mig".

Under rubriken ”Vi vill stoppa djurplågeriet ” går MP ut med följande 3 st förlag:

✅ Mycket hårdare straffskala  

Den som plågar ihjäl djur ska kunna hamna i fängelse. “Grovt djurplågeri” bör införas som brott. Det kan vara stor skillnad på plågeri och plågeri, och straffet ska spegla brottets allvar.

✅ Kraftigt ökade kontroller 

Gårdar måste kontrolleras mer regelbundet och oftare än idag. Vi vill stärka resurserna för länsstyrelsernas djurskyddstillsyn och återupprätta en djurskyddsmyndighet för att säkra djurens välbefinnande.

✅ Skydda djuren i grundlagen

Idag har djur till skillnad från människor och företag inget grundlagsenligt skydd, det vill vi ändra på så att djurs mående tas på allvar.

ANALYS

Djurskyddsfrågor engagerar många väljare runt om i Sverige och är en fråga som berör många på djupet. Avslöjandena inom livsmedelssektorn den senaste tiden är förfärliga och alla partier behöver vakna till i frågan och markera att det är mycket allvarligt att misshandla djur.

Miljöpartiet torde ha stort stöd från väljarna när det gäller starkare åtgärder för att motverka att djur, som till exempel kor, plågas till döds.

[yop_poll id="169"]

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen