RIKSDAGSLEDAMOT: Låt svenska folket bära vapen

2023 08 22

Josef Fransson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, öppnar för att fler ska kunna bära vapen i Sverige.

På sociala medie-plattformen X framför han sin åsikt.

– Sveriges laglydiga medborgare behöver bättre skydd mot terrorister och gängkriminalitet. Funderar på om man inte skulle kunna låta ostraffade civila bära handeldvapen i kombination med löpande utbildning och skjutprov, skriver riksdagsledamoten och tillägger:

– Tror många skulle ta chansen även om de fick betala var enda krona själva. Vad säger ni? Överväger fördelarna?

Jämför med USA

I en efterföljande intervju med Aftonbladet utvecklar Josef Fransson sitt resonemang.

Han sneglar åt USA:s liberala vapenlagar.

SD-ledamoten anser att en liknande lagstiftning i Sverige skulle kunna stoppa terrordåd.

– Om man jämför med USA, som definitivt inte har ett perfekt system, där har en del i den privata befolkningen som skulle kunna stoppa ett sådant attentat som skedde på Drottninggatan. Det hade förmodligen inte gått så långt i USA, säger han till tidningen.

"Många skulle vara intresserade"

SD-ledamoten understryker att USA:s system är ”långt ifrån perfekt”, men att det skulle kunna utgöra en grund för ett skifte i Sverige.

Enligt Fransson skulle ett civilt vapenbärande kunna kombineras med en pågående, kontinuerlig utbildning och ett skjutprov minst en gång per år.  

– Jag tror att väldigt många ute i befolkningen skulle vara intresserade av att bidra till samhällets trygghet på det sättet, säger han.

Övertygad: Skulle öka säkerheten

Avslutningsvis framhåller Josef Fransson att han är övertygad om att liberalare vapenlagar skulle öka säkerheten för allmänheten.

–  I dag är det ju så att de kriminella vet att de kan göra vad fan de vill utan konsekvenser.  Risken är för låg för kriminella och bara vetskapen om att det kan finnas till exempel civila poliser som är beväpnade, då kanske man hade tänkt mer än en gång innan man drar vapen vid ett rån, säger han till Aftonbladet.  

Foto: S. Woods

Text: Redaktionen


Chokladtillverkare går i konkurs

2025 02 04

Chokladtillverkaren Choki AB går i konkurs.

På måndagen kommer ett nytt konkursbesked.

Den här gången är det chokladtillverkaren Choki - som bland annat låg bakom Huski-chokladen - som tvingas tacka för sig.

Det rapporterar Breakit.

Går i konkurs

Huski har uppmärksammats efter att ha nått sponsringsavtal med bland annat fotbollsklubben Hammarby, och har även synts på Formel 1-bilar.

Choki har dock kämpat med vad som beskrivs som “blygsamma intäkter” samtidigt som kostnaderna för sponsringsavtalen har varit stora.

År 2022 gjorde Choki enligt Breakit ett förlustresultat på 114 miljoner kronor.

“Avvecklar verksamheten”

Under våren 2024 gick dotterbolaget Choki Sweden AB i konkurs - och nu sker det samma med moderbolaget.

– Styrelsen har under verksamhetsåret arbetat med att avveckla verksamheten. Under denna process har flera konflikter uppstått med sponsorer och sponsoravtalet, framgår i ett dokument som Breakit fått tag på.

Enligt den senaste årsredovisningen gjorde Choki AB ett förlustresultat på 79 miljoner.

Konkurserna minskar

De senaste åren har präglats av många konkurser i en rad olika branscher.

En ny rapport från kreditinformationsföretaget UC visar dock att antalet företagskonkurser minskade med 19 procent i januari jämfört med samma period föregående år.

“Tecken på ljusning”

UC förklarar.

– Efter ett år av berg- och dalbana gällande företagskonkurser noteras nu tecken på ljusning. UC noterar en minskning av konkurser inom byggsektorn, där antalet konkurser minskade med 15 procent. 

– Inom detaljhandeln minskade konkurserna med 8 procent. Hotell- och restaurangbranschen visade också en minskning av konkurser med 18 procent.

– Det är glädjande att vi nu ser tecken på ljusning, men det är för tidigt att säga om vi har nått en brytpunkt, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

Näringslivet hoppas på att ytterligare räntesänkningar från Riksbanken ska få fart på konjunkturen igen och att svenska konsumenter ska våga spendera mer pengar.

Foto: T. Bykovets

Text: Redaktionen


Nya krav för körkort från och med nu – detta gäller

2025 02 04

Nu har de nya reglerna för körkort i Sverige trätt i kraft.

Från och med 1 februari började nya krav att gälla för den som planerar att ta körkort.

I korthet innebär förändringen en sänkning av synkraven, vilket innebär att fler personer än tidigare nu kommer att få möjlighet att köra bil.

– Reglerna behövde justeras, Sverige har haft strängare krav vad gäller just synfältsbortfall än vissa andra europeiska länder med hög trafiksäkerhet, säger Åsa Ericson, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Kan få körkortet tillbaka

Enligt Transportstyrelsen förlorar cirka tusen svenskar sina körkort varje år på grund av synfältsbortfall.

Många av dessa kan nu kunna få tillbaka körkorten tack vare de nya reglerna, som innebär att “en viss nedsatt ljuskänslighet i synfältet kommer att accepteras”.

Det gäller både för lägre och högre behörigheter, enligt myndigheten.

Gränsvärdet har därmed ändrats till en liknande nivå som redan finns i Norge och Storbritannien.

– För att få sin sak prövad utifrån de nya gränsvärdena för synfält måste man ansöka om körkortstillstånd igen, säger Åsa Ericson.

Nya förslag till sommaren

Som följd av Transportstyrelsens besked uppstod frågan om de nya reglerna kan möjliggöra för en person att genom att körprov visa att man kan kompensera för en synnedsättning.

Så är inte fallet, försäkrar myndigheten.

– Vi är medvetna om att ett körprov är mycket efterfrågat och det pågår ett separat arbete för att utreda förutsättningarna för ett sådant prov. Förslaget kommer att redovisas i juni 2025, säger Ingela Janbjer, sektionschef på Transportstyrelsen.

Optiker får mer makt

Sedan i lördags, och i praktiken från och med idag måndag, får nu optiker alltså utfärda fler synintyg än vad som fram till nu varit fallet.

Tidigare har enbart ögonläkare kunnat utfärda dessa intyg, som exempelvis gäller intyg kopplade till synfältsundersökningar.

Optiker har kompetensen och den ska vi självklart använda oss av i den mån det är möjligt för att underlätta både för enskilda och den hårt belastade ögonsjukvården, säger Åsa Ericson.

Foto: A. Lazic

Text: Redaktionen