Riksbankschefens nya prognos – så kan hushållen påverkas framöver

2022 11 24

Stefan Ingves ger besked om hur styrräntan kan utvecklas.

Efter att ha gett sitt sista räntebesked som riksbankschef varnar nu Stefan Ingves för fler höjningar.

Dagens höjning med 0,75 procentenheter är alltså troligtvis inte den sista.

– Det krävs en högre styrränta för att få ned den inflation vi har i dagsläget, säger han till Aftonbladet.

Avgår vid nyår

Ingves har suttit vid posten som riksbankschef i 17 år och avgår vid nyår.

Nu är styrräntan i Sverige den högsta på 14 år och ligger efter dagens höjning på 2,5 procent, uppger SVT.

Inflationen har under 2022 stigit till historiska nivåer i många länder runt om i världen.

Varnar svenska hushåll

Ingves varnar för att styrräntan kan komma att höjas även nästa år, vilket kan pressa redan nedtyngda hushåll ytterligare.

Inflationstakten i oktober presenterades förra veckan, och trots att siffran föll till 9,3 procent så steg kärninflationen till 7,9 procent.

– Inflationen blir lite högre än vad vi trodde tidigare därför att inflationstrycket är högre i svensk ekonomi än vad vi räknade med i september. Därför behöver vi höja räntan så här mycket, och sannolikt mer nästa år, säger Ingves.

Inflationen kan bita sig fast

Inflationstakten i oktober låg på 9,3 procent, ett fall från 9,7 procent i september.

Trots minskningen är inflationen i Sverige fortfarande rekordhög, och påverkar många hushåll runt om i landet.

Även fast Riksbanken prognosticerar att inflationen kommer att falla under 2023 och 2024 kan fler räntehöjningar komma, uppger Aftonbladet.

Faller under 2023

Stefan Ingves tror att styrräntan kommer att höjas till omkring 3 procent under 2023.

Samtidigt väntar han sig att inflationen kommer lätta under det kommande året.

– I vår prognos räknar vi med att inflationen faller ner mot två procent under loppet av 2023. Sen räknar vi med att vi är i närheten av två procent under 2024. Det är vår definition av rimlig tid givet rådande omständigheter, säger han.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen