Riksbankschefen ger besked om räntan

2023 11 01

Styrräntan kommer att behöva hållas hög.

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Dagens industri.

Han hänvisar till inflationstakten i september, som blev en besvikelse enligt Erik Thedéen.

Kärninflationen landade på 6,9 procent – en bit över Riksbankens prognos.

– Den var något högre än vad vi hade hoppats på och den spär på den här risken lite, att är det så att vi verkligen kommer ned inte bara snabbt utan uthålligt? Vi får helt enkelt utvärdera den och kommande siffror och se var vi landar, säger riksbankschefen till tidningen.

”Håller korten tätt”

I september meddelade Thedéen att det är sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan i november.

Huruvida bedömningen fortfarande gäller med tre veckor kvar till nästa beslut vill inte riksbankschefen svara på.

Thedéen höjer dock ett varningens finger för att det finns en risk med att ”ta i för mycket” i ett läge där inflationen är på väg ner och ekonomin bromsar in.

–  Det är klart att det finns risker. Vi måste hålla huvudet kallt nu. Vi måste se fakta här och nu. Och fakta är att inflationen är för hög, men att den kommer ned och att den verkar lite trögrörlig. Men fakta är också att penningpolitiken verkar, och verkar relativt starkt om du tittar på husbyggande och hushållens konsumtion, säger han till Di.

Måste ta i väldigt kraftigt

Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare utryckt att han har en god förhoppning om att inflationen snart kan återgå till inflationsmålet på 2 procent.

– Om vi tillåter inflationen att vara hög under lång tid kan vi tappa förtroendet för inflationsmålet.

– Då måste man förr eller senare ta i väldigt kraftigt med räntan för att återfå trovärdighet. Och detta innebär mycket stora realekonomiska kostnader i form av högre arbetslöshet och lägre produktion.

Det sa Per Jansson när han talade på Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen i Stockholm den 25 oktober.

I sitt tal konstaterade vice riksbankschefen att inflationen är på väg ned.

Samtidigt höjde även han ett varningens finger.

–  Att KPIF-inflationen sjunkit så pass mycket beror framför allt på att energipriserna fallit kraftigt. Bortsett från energipriserna är inflationen fortfarande nästan 5 procentenheter över inflationsmålet. Och inflationstrycket här och nu är fortfarande för högt.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen 

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen