Riksbankschefen ger besked om räntan

2023 11 01

Svenska folket bör inte räkna med några kraftiga räntesänkningar den närmaste tiden.

Styrräntan kommer att behöva hållas hög.

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Dagens industri.

Han hänvisar till inflationstakten i september, som blev en besvikelse enligt Erik Thedéen.

Kärninflationen landade på 6,9 procent – en bit över Riksbankens prognos.

– Den var något högre än vad vi hade hoppats på och den spär på den här risken lite, att är det så att vi verkligen kommer ned inte bara snabbt utan uthålligt? Vi får helt enkelt utvärdera den och kommande siffror och se var vi landar, säger riksbankschefen till tidningen.

”Håller korten tätt”

I september meddelade Thedéen att det är sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan i november.

Huruvida bedömningen fortfarande gäller med tre veckor kvar till nästa beslut vill inte riksbankschefen svara på.

Thedéen höjer dock ett varningens finger för att det finns en risk med att ”ta i för mycket” i ett läge där inflationen är på väg ner och ekonomin bromsar in.

– Det är klart att det finns risker. Vi måste hålla huvudet kallt nu. Vi måste se fakta här och nu. Och fakta är att inflationen är för hög, men att den kommer ned och att den verkar lite trögrörlig. Men fakta är också att penningpolitiken verkar, och verkar relativt starkt om du tittar på husbyggande och hushållens konsumtion, säger han till Di.

Måste ta i väldigt kraftigt

Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare utryckt att han har en god förhoppning om att inflationen snart kan återgå till inflationsmålet på 2 procent.

– Om vi tillåter inflationen att vara hög under lång tid kan vi tappa förtroendet för inflationsmålet.

– Då måste man förr eller senare ta i väldigt kraftigt med räntan för att återfå trovärdighet. Och detta innebär mycket stora realekonomiska kostnader i form av högre arbetslöshet och lägre produktion.

Det sa Per Jansson när han talade på Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen i Stockholm den 25 oktober.

I sitt tal konstaterade vice riksbankschefen att inflationen är på väg ned.

Samtidigt höjde även han ett varningens finger.

– Att KPIF-inflationen sjunkit så pass mycket beror framför allt på att energipriserna fallit kraftigt. Bortsett från energipriserna är inflationen fortfarande nästan 5 procentenheter över inflationsmålet. Och inflationstrycket här och nu är fortfarande för högt.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen