Riksbankschefen ger besked om räntan

2023 11 01

Styrräntan kommer att behöva hållas hög.

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Dagens industri.

Han hänvisar till inflationstakten i september, som blev en besvikelse enligt Erik Thedéen.

Kärninflationen landade på 6,9 procent – en bit över Riksbankens prognos.

– Den var något högre än vad vi hade hoppats på och den spär på den här risken lite, att är det så att vi verkligen kommer ned inte bara snabbt utan uthålligt? Vi får helt enkelt utvärdera den och kommande siffror och se var vi landar, säger riksbankschefen till tidningen.

”Håller korten tätt”

I september meddelade Thedéen att det är sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan i november.

Huruvida bedömningen fortfarande gäller med tre veckor kvar till nästa beslut vill inte riksbankschefen svara på.

Thedéen höjer dock ett varningens finger för att det finns en risk med att ”ta i för mycket” i ett läge där inflationen är på väg ner och ekonomin bromsar in.

–  Det är klart att det finns risker. Vi måste hålla huvudet kallt nu. Vi måste se fakta här och nu. Och fakta är att inflationen är för hög, men att den kommer ned och att den verkar lite trögrörlig. Men fakta är också att penningpolitiken verkar, och verkar relativt starkt om du tittar på husbyggande och hushållens konsumtion, säger han till Di.

Måste ta i väldigt kraftigt

Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare utryckt att han har en god förhoppning om att inflationen snart kan återgå till inflationsmålet på 2 procent.

– Om vi tillåter inflationen att vara hög under lång tid kan vi tappa förtroendet för inflationsmålet.

– Då måste man förr eller senare ta i väldigt kraftigt med räntan för att återfå trovärdighet. Och detta innebär mycket stora realekonomiska kostnader i form av högre arbetslöshet och lägre produktion.

Det sa Per Jansson när han talade på Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen i Stockholm den 25 oktober.

I sitt tal konstaterade vice riksbankschefen att inflationen är på väg ned.

Samtidigt höjde även han ett varningens finger.

–  Att KPIF-inflationen sjunkit så pass mycket beror framför allt på att energipriserna fallit kraftigt. Bortsett från energipriserna är inflationen fortfarande nästan 5 procentenheter över inflationsmålet. Och inflationstrycket här och nu är fortfarande för högt.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen 

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen