Riksbankschefen ger besked om räntan

2023 11 01

Svenska folket bör inte räkna med några kraftiga räntesänkningar den närmaste tiden.

Styrräntan kommer att behöva hållas hög.

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Dagens industri.

Han hänvisar till inflationstakten i september, som blev en besvikelse enligt Erik Thedéen.

Kärninflationen landade på 6,9 procent – en bit över Riksbankens prognos.

– Den var något högre än vad vi hade hoppats på och den spär på den här risken lite, att är det så att vi verkligen kommer ned inte bara snabbt utan uthålligt? Vi får helt enkelt utvärdera den och kommande siffror och se var vi landar, säger riksbankschefen till tidningen.

”Håller korten tätt”

I september meddelade Thedéen att det är sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan i november.

Huruvida bedömningen fortfarande gäller med tre veckor kvar till nästa beslut vill inte riksbankschefen svara på.

Thedéen höjer dock ett varningens finger för att det finns en risk med att ”ta i för mycket” i ett läge där inflationen är på väg ner och ekonomin bromsar in.

–  Det är klart att det finns risker. Vi måste hålla huvudet kallt nu. Vi måste se fakta här och nu. Och fakta är att inflationen är för hög, men att den kommer ned och att den verkar lite trögrörlig. Men fakta är också att penningpolitiken verkar, och verkar relativt starkt om du tittar på husbyggande och hushållens konsumtion, säger han till Di.

Måste ta i väldigt kraftigt

Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare utryckt att han har en god förhoppning om att inflationen snart kan återgå till inflationsmålet på 2 procent.

– Om vi tillåter inflationen att vara hög under lång tid kan vi tappa förtroendet för inflationsmålet.

– Då måste man förr eller senare ta i väldigt kraftigt med räntan för att återfå trovärdighet. Och detta innebär mycket stora realekonomiska kostnader i form av högre arbetslöshet och lägre produktion.

Det sa Per Jansson när han talade på Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen i Stockholm den 25 oktober.

I sitt tal konstaterade vice riksbankschefen att inflationen är på väg ned.

Samtidigt höjde även han ett varningens finger.

–  Att KPIF-inflationen sjunkit så pass mycket beror framför allt på att energipriserna fallit kraftigt. Bortsett från energipriserna är inflationen fortfarande nästan 5 procentenheter över inflationsmålet. Och inflationstrycket här och nu är fortfarande för högt.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen 


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 04

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen