25mars26

Riksbankschefen ger besked om räntan

2023 11 01

Svenska folket bör inte räkna med några kraftiga räntesänkningar den närmaste tiden.

Styrräntan kommer att behöva hållas hög.

Det framhåller riksbankschef Erik Thedéen i en intervju med Dagens industri.

Han hänvisar till inflationstakten i september, som blev en besvikelse enligt Erik Thedéen.

Kärninflationen landade på 6,9 procent – en bit över Riksbankens prognos.

– Den var något högre än vad vi hade hoppats på och den spär på den här risken lite, att är det så att vi verkligen kommer ned inte bara snabbt utan uthålligt? Vi får helt enkelt utvärdera den och kommande siffror och se var vi landar, säger riksbankschefen till tidningen.

”Håller korten tätt”

I september meddelade Thedéen att det är sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan i november.

Huruvida bedömningen fortfarande gäller med tre veckor kvar till nästa beslut vill inte riksbankschefen svara på.

Thedéen höjer dock ett varningens finger för att det finns en risk med att ”ta i för mycket” i ett läge där inflationen är på väg ner och ekonomin bromsar in.

–  Det är klart att det finns risker. Vi måste hålla huvudet kallt nu. Vi måste se fakta här och nu. Och fakta är att inflationen är för hög, men att den kommer ned och att den verkar lite trögrörlig. Men fakta är också att penningpolitiken verkar, och verkar relativt starkt om du tittar på husbyggande och hushållens konsumtion, säger han till Di.

Måste ta i väldigt kraftigt

Vice riksbankschef Per Jansson har tidigare utryckt att han har en god förhoppning om att inflationen snart kan återgå till inflationsmålet på 2 procent.

– Om vi tillåter inflationen att vara hög under lång tid kan vi tappa förtroendet för inflationsmålet.

– Då måste man förr eller senare ta i väldigt kraftigt med räntan för att återfå trovärdighet. Och detta innebär mycket stora realekonomiska kostnader i form av högre arbetslöshet och lägre produktion.

Det sa Per Jansson när han talade på Medlingsinstitutets konferens Samhällsekonomiska förutsättningar för lönebildningen i Stockholm den 25 oktober.

I sitt tal konstaterade vice riksbankschefen att inflationen är på väg ned.

Samtidigt höjde även han ett varningens finger.

–  Att KPIF-inflationen sjunkit så pass mycket beror framför allt på att energipriserna fallit kraftigt. Bortsett från energipriserna är inflationen fortfarande nästan 5 procentenheter över inflationsmålet. Och inflationstrycket här och nu är fortfarande för högt.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen 


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen