Riksbanken varnar: kunder kan portas från sina banker

2023 10 30

Det är Riksbankens farhåga efter att ha tagit del av den så kallade betalningsutredningen som leds av Moderaternas förre partiledare Anna Kinberg-Batra.

Myndigheten flaggar för en kollision mellan bankernas ansvar att tillhandahålla konton för alla – och kravet på att porta kunder man misstänker för penningtvätt.

Det går ut över oskyldiga, framhåller riksbankschefen Erik Thedéen till Dagens Nyheter.

– Vi säger inte att man som dokumenterad och tydlig risk för samhället, om man är brottsling eller terrorist, ska få ha ett konto. Men vi menar att banken inte så lättvindigt och slentrianmässigt ska kunna stänga av folk som bedöms utgöra en risk.

Betonar inkludering

Erik Thedéen betonar vikten av inkludering och motsätter sig alternativet där man “stänger ute delar av befolkningen” när bankerna bedömer att det finns en risk.

Istället för en sådan lösning vill Riksbanken att bankerna erbjuder en annan tjänst – begränsade bankkonton.

Antingen i form av belopp eller vad kontona kan användas till.

– Det skulle göra att man kan begränsa riskerna väsentligt men ändå möjliggöra det för nästan alla att ha konto, säger Erik Thedéen till DN.

Skickat in svar

Riksbanken har nu skickat in sitt remissvar på utredningen till Finansdepartementet.

Myndigheten understryker där vikten av att bankerna måste erbjuda konton med begränsad funktionalitet, alternativt stärka övervakningen av konton, om det är så att man misstänker brott.

Alternativet riskerar som sagt att exkludera oskyldiga.

–  Riksbanken anser att det enskilt viktigaste för att förbättra inkluderingen på betalningsmarknaden är att säkerställa konsumenters och företags tillgång till betalkonto med tillhörande betaltjänster, framhåller myndigheten i en skrivelse.

"Räcker inte"

Att begränsa bankkonton föreslås också i den aktuella utredningen.

Men Riksbanken menar att det måste göras mer än vad som framgår i förslaget.

– De av Betalningsutredningen föreslagna åtgärderna är ett steg i rätt riktning för att möjliggöra finansiell inkludering, framhåller Riksbanken.

– Enligt Riksbankens uppfattning är förslagen dock inte tillräckliga för att säkerställa digital inkludering på betalningsmarknaden.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen