Riksbanken ställer krav på svenska folket – måste tänka om

2024 02 22

Det framhåller vice riksbankschefen Martin Flodén i en intervju med Di.

Riksbankstoppen är dock tydlig med att det finns riskfaktorer som kan förändra prognosen. Inte minst företagens  agerande.

Flodén framhåller att företagens prissättningsbeteende måste hålla en rimlig nivå och varnar för en situation där ”företagen tycker att de måste ha full kompensation för kostnadsökningar”.

Vice riksbankschefen anser att det i dag råder en stor osäkerhet kring företagens prissättningsbeteende.

– Hittills har vi sett företagen kompensera sig i hög utsträckning för kostnadsökningar, till skillnad från löntagare som inte har kunnat göra det. Det normala är att företagen inte fullt ut, utan bara delvis för över kostnadsökningar till konsument, säger Flodén till tidningen.

Ställer krav på konsumenter

Riksbankstoppen ställer dock inte bara krav på företagen.

Han vänder sig även direkt till konsumenterna. I dagsläget finns det en för hög acceptans för företagens kostnadsökningar, enligt Martin Flodén.

– Vi vill komma tillbaka till en miljö där man inte tar för givet att prishöjningar kommer att accepteras, utan att man tänker efter noga. Och där kunderna inte heller förväntar sig att priserna ska öka hela tiden, säger han till Di.

Risken har minskat

Riksbanken publicerar nästa räntebeslut den 27 mars.  

Det ekonomiska läget har ljusnat, enligt förste vice riksbankschef Anna Breman. Det uppgav hon under gårdagen vid ett anförande hos Stockholms Handelskammare.

– Risken för att inflationen ska bita sig fast på för hög nivå har minskat de senaste månaderna. Som vi kommunicerade vid vårt senaste penningpolitiska möte ska penningpolitiken inte vara mer åtstramande än nödvändigt, sa Breman.

Samtidigt varnade hon för potentiella motgångar.

– Vi måste ha beredskap för att det kan komma bakslag, sa förste vice riksbankschefen  och pekade särskilt på de geopolitiska spänningarna, en fortsatt svag krona och en osäkerhet kring företagens prissättningsbeteende.

Foto: Väla

Text: Redaktionen

Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 20

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen