Riksbanken går ut med krisuppmaning

2023 11 14

Det framhåller vice riksbankschefen Aino Bunge  på Riksbankens seminarium om framtidens betalningar.

Under sitt anförande varnar hon för att Sverige närmar sig ett ”kontantlöst samhälle”.

En oroväckande utveckling, enligt vice riksbankschefen.

Aino Bunge betonar att det är mycket viktigt att det även i framtiden kommer vara möjligt att betala med kontanter, inte minst under förhållanden då andra betalningsmetoder inte fungerar.

Nu föreslår Riksbanken en ny lagstiftning som säkerställer möjligheten att använda kontanter.

– För att kontanter ska kunna användas i framtiden, både under normala förhållanden och i kris- och krigssituationer, behöver riksdagen reglera var och hur de ska kunna användas, säger Aino Bunge.

Ställer krav på butiker

Riksbanken vill bland annat att butiker ska bli skyldiga att acceptera kontanter för samhällsviktiga produkter.

Det kan exempelvis handla om följande varor:

- Mat

- Drivmedel

- Läkemedel

Bankerna bör också vara skyldiga att ta emot insättningar från konsumenter, föreslår Riksbanken.

Alla måste kunna betala

Riksbanken vill även se fler åtgärder för att öka den finansiella och digitala inkluderingen i samhället.

– Först och främst är det viktigt att så många som möjligt får ett betalkonto, säger Aino Bunge och tillägger:

– Vi anser också att bankerna ska erbjuda betaltjänster till rimliga priser som är anpassade till personer som har svårt att använda digitala tjänster. Offentliga aktörer skulle kunna hjälpa privatpersoner med betalningar, exempelvis på servicekontor eller medborgarkontor.

Kan avtalas bort

Kontanter är i Sverige ett lagligt betalningsmedel, vilket innebär att man ska kunna betala med det överallt.

Däremot kan bland annat restauranger och affärer sluta avtal som gör att de undantags från regeln.

Det innebär att en butik kan vägra att ta emot kontanter helt och hållet, eller vägra vissa belopp i kontantform.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen