Riksbanken erkänner: Har inte koll

2023 11 25

Riksbanken saknar viktig kunskap om de svenska hushållen.

I veckan har den svenska centralbanken tagit beslut om att pausa räntehöjningarna efter en längre tid av återkommande höjningar.

Det är ett efterlängtat besked för många hushåll, men samtidigt har man varnat för att ytterligare höjningar kan vara att vänta om inte inflationen kommer ner tillräckligt.

På lördagsmorgonen har riksbankschefen Erik Thedéen erkänt att man saknar kunskap om en viktig del i ekonomin, nämligen hushållens tillgångar.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Det vet vi inte”

Man pekar på att det i dagsläget inte finns någon samlad statistik angående de svenska hushållens sparande och skulder.

Avsaknaden av kunskap om det ställer till det för såväl Riksbanken som andra myndigheter som har att göra med den svenska ekonomin.

– Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte, säger Thedéen till SR.

Skulle behöva veta

Thedéen beskriver bristen på kunskap som ett betydande problem.

När det kommer till exempelvis bedömningen av räntehöjningarnas effekter skulle det vara givande att veta om hushållens buffertar.

Riksbanken uttrycker att det finns en stark önskan från deras sida att börja föra statistik om sparandet och skulderna.

– Jag tycker att det är ett ganska stort problem, fortsätter riksbankschefen.

“Fortfarande för hög”

Räntehöjningarna bedöms slå mycket hårt mot hushållen och många har längtat länge efter den paus som Riksbanken nu beslutat om.

Däremot framhåller myndigheten att det fortfarande inte går att andas ut.

– Inflationen är fortfarande för hög och det kvarstår risker att den inte ska sjunka tillräckligt snabbt framöver. Priserna på tjänster ökar i en snabb takt och bidrar mycket till den totala inflationen.

Har beredskap

Man har beredskap att ytterligare höja räntan beroende på kommande inflationssiffror.

– Direktionen har beslutat att låta styrräntan vara kvar på 4 procent men har beredskap att höja den ytterligare om inflationsutsikterna försämras.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Jättebesked från Lidl – gäller i en månad

2024 03 03

Lidl genomför nu omfattande prissänkningar på Matrikets produkter.

I samband med kostnadskrisen som har varit och den höga inflationen hyllades Lidl då man var tidigt ute med att sänka eller frysa priset på matvaror.

Nu kommer man med ett nytt besked som gynnar kunderna, nämligen att man sänker priserna på 200 varor tillhörande varumärket “Matriket” under hela mars.

Det framhåller Lidl via sociala medier.

“Du läste rätt”

Det rör sig om en omfattande rad prissänkningar som gäller varumärket “Matriket”, vilket är varor från svenska gårdar.

– Det är sant! Du läste rätt, vi gör vår största prissänkning hittills under mars för att ännu fler hushåll ska upptäcka den höga kvaliteten och det breda utbudet av svenska livsmedel, framhåller Lidl via sociala medier.

200 produkter

Livsmedelskedjan framhåller vidare att sänkningarna berör hundratals produkter.

– Vi sänker priset med 20 procent på 200 Matriket-varor under hela mars. Ett år efter lanseringen av vårt varumärke “Matriket” finns det cirka 200 Matriket-produkter i Lidls sortiment, allt från yoghurt och havrekuddar till falukorv och matvete.

Produkter från Sverige

Gemensamt för alla produkter inom varumärket “Matriket” är att de är svenskproducerade.

– Här samlar vi mat från svenska gårdar, producenter och odlare, för en levande landsbygd och goda smaker. Svensk mat är unik och vårt avlånga land med fyra årstider ger förutsättningar för otroliga smakupplevelser, framhåller Lidl angående satsningen.

Ökar igen

Statistiska centralbyrån har meddelat att matpriserna generellt stigit något på sistone, men att det inte rör sig om någon extrem ökning.

– Det följer mönstret från tidigare år. Priserna på kaffe, te och kakao, på oljor och fetter samt på fisk brukar gå upp i januari. Där ingår nämligen många produkter som brukar ingå i olika kampanjer i december, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,3 procent i januari jämfört med december.

Foto: Lidl

Text: Redaktionen


Rusning till Sverige – oväntad produkt lockar

2024 03 03

Norrmännens intresse för svenska produkter är fortsatt högt.

Under året har personer från såväl Norge som Danmark och Finland handlat i Sverige mot bakgrund av den svaga kronan.

Bland produkterna som norrmännen är mest intresserade av finns godis, kött och läsk.

Samtidigt tar sig många över gränsen för att handla en något oväntad produkt, nämligen glutenfria varor.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Större och billigare

Anledningen till att norrmännen tar sig till Sverige för att handla glutenfritt handlar om att utbudet beskrivs som både större och billigare.

Det säger norska kunder som besöker affärer i värmländska Charlottenberg.

– Det är större utbud här, det bidrar till att det är intressant att komma hit, säger Snezana Bartulovic, som rest över gränsen för att handla glutenfritt, till SR.

Viktig del

Försäljningen av glutenfria produkter är inte lika stor som exempelvis kött, men är ändå en viktig del av utbudet.

Det förklarar Tommy Johansson som är chef för Maximats butik i Charlottenberg nära den västvärmländska gränsen mot Norge.

– Det är viktigt att få hit de här familjerna och kunderna som har glutenintoleranta personer i familjen, säger han.

Åtta miljarder kronor

År 2023 handlade norrmännen för ett sammanlagt värde om 9,3 miljarder kronor varav 85 procent, eller drygt 8 miljarder kronor, hamnade i Sverige.

Den största omsättningen återfanns inom just livsmedel och dryck.

Intresset är även stort för alkohol och tobak samt vissa sällanköpsvaror som exempelvis kläder, apoteksvaror och hygienprodukter.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Charlottenberg tvåa

Ungefär hälften av gränshandelsomsättningen hamnade i Strömstads kommun.

– Det är området runt Strömstad med Nordby och Svinesund som är den solklara ettan som destination för gränshandlande norrmän, säger Guro Henriksen vid den norska statistikmyndigheten SSB.

Därefter återfinns Charlottenberg på en andra plats, med nästan 15 procents omsättningsandel.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen