Resenärer rasar – får inte kramas

2024 10 20

Kraftig kritik riktas nu mot en flygplats som har infört ett uppmärksammat förbud.

Den Nya Zeeländska flygplatsen Dunedin Airport har infört ett nytt förbud.

Den som lämnar av en person som ska flyga via flygplatsen får bara stå och kramas vid drop off-zonen i max tre minuter.

Det framgår på skyltar vid flygplatsen, och den som önskar ett längre farväl uppmanas att ta sig till parkeringen en bit bort, rapporterar CNN.

Resenärer rasar

Resenärer har nu tagit till sociala medier för att uttrycka sitt missnöje mot det nya förbudet.

En person skriver följande på Facebook:

– Man kan inte sätta en tidsgräns på kramar, det är inhumant!

Hänvisar till studie

Daniel De Bono, vd för Dunedin Airport, tog upp ämnet i en intervju med RNZ radio på Nya Zeeland.

Han beskrev flygplatser som ”känslohärdar” och pekade på en studie som visade att det räcker med en kram på 20 sekunder för att få en explosion av ”kärlekshormonet” oxytocin och menade att om kunderna får komma fram snabbt kan fler människor få fler kramar.

Vill få fart på flödet

Bakgrunden till införandet är att flygplatsen vill få fart på flödet av människor som rör sig genom flygplatsen.

– Maximal kramtid tre minuter. För längre avsked vänligen använd parkeringen, står på skyltarna.

Tidigare skyltar var inte lika roliga och påminde förare om att bilar som lämnades utan uppsikt riskerade att straffas och debiteras 70 dollar, rapporterar Nya Zeeländska The Press.

Blir värre

Kramar kan vara viktigare än man tror i sammanhanget.

Under de senaste åren har nämligen “air rage” - alltså den frustration och irritation som många känner när de reser, ökat kraftigt.

– ”Air rage” ökar i en alarmerande takt, rapporterar The Independent.

– International Air Transport Association säger att antalet ”oregerliga incidenter” ökade med hälften 2022 och återigen med en sjättedel förra året. Och härdsmältor mitt under flygningen har blivit värre under sommaren 2024, enligt Ryanairsverkställande direktör Michael O'Leary.

Han berättade för The Independent att ”air rage” nu orsakar allvarliga problem på bolagets flygningar i en takt av ungefär ett i veckan - och att mycket av störningarna orsakas av alkohol.

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen