Resenärer rasar – får inte kramas

2024 10 20

Kraftig kritik riktas nu mot en flygplats som har infört ett uppmärksammat förbud.

Den Nya Zeeländska flygplatsen Dunedin Airport har infört ett nytt förbud.

Den som lämnar av en person som ska flyga via flygplatsen får bara stå och kramas vid drop off-zonen i max tre minuter.

Det framgår på skyltar vid flygplatsen, och den som önskar ett längre farväl uppmanas att ta sig till parkeringen en bit bort, rapporterar CNN.

Resenärer rasar

Resenärer har nu tagit till sociala medier för att uttrycka sitt missnöje mot det nya förbudet.

En person skriver följande på Facebook:

– Man kan inte sätta en tidsgräns på kramar, det är inhumant!

Hänvisar till studie

Daniel De Bono, vd för Dunedin Airport, tog upp ämnet i en intervju med RNZ radio på Nya Zeeland.

Han beskrev flygplatser som ”känslohärdar” och pekade på en studie som visade att det räcker med en kram på 20 sekunder för att få en explosion av ”kärlekshormonet” oxytocin och menade att om kunderna får komma fram snabbt kan fler människor få fler kramar.

Vill få fart på flödet

Bakgrunden till införandet är att flygplatsen vill få fart på flödet av människor som rör sig genom flygplatsen.

– Maximal kramtid tre minuter. För längre avsked vänligen använd parkeringen, står på skyltarna.

Tidigare skyltar var inte lika roliga och påminde förare om att bilar som lämnades utan uppsikt riskerade att straffas och debiteras 70 dollar, rapporterar Nya Zeeländska The Press.

Blir värre

Kramar kan vara viktigare än man tror i sammanhanget.

Under de senaste åren har nämligen “air rage” - alltså den frustration och irritation som många känner när de reser, ökat kraftigt.

– ”Air rage” ökar i en alarmerande takt, rapporterar The Independent.

– International Air Transport Association säger att antalet ”oregerliga incidenter” ökade med hälften 2022 och återigen med en sjättedel förra året. Och härdsmältor mitt under flygningen har blivit värre under sommaren 2024, enligt Ryanairsverkställande direktör Michael O'Leary.

Han berättade för The Independent att ”air rage” nu orsakar allvarliga problem på bolagets flygningar i en takt av ungefär ett i veckan - och att mycket av störningarna orsakas av alkohol.

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen