REKORDPRISER: Ny elchock väntar imorgon – rekordnivå i södra Sverige

2022 08 16

Elpriserna i södra Sverige når rekordnivåer under morgondagen.

På onsdagen rusar elpriset i sydligaste elområdet SE4 till 5,70 kronor per kilowattimme, rapporterar Di med hänvisning till spotprisdata från elbörsen Nordpool.

Det innebär att elpriserna i elområde SE4 ökar med över 50 procent jämfört med tisdagens priser. Under den enskilt dyraste timmen, mellan 19-20, beräknas elspotpriset till hela 7,69 kronor per kilowattimme.

Ökningen innebär att ännu ett elprisrekord slås i det södra elområdet.

– Morgondagens elspotpris i SE4 är nytt rekord för elpriset i Sverige. Orsaken är främst att de ännu högre elpriserna i en rad länder i Europa, och som Sverige är sammankopplat med på elmarknaden, drar upp elpriset i första hand SE4, som har underskott på elproduktion, säger Christian Holtz, analytiker på energikonsultföretaget Merlin & Metis, till Di.

Alla drabbas inte

Långtifrån alla i Sverige drabbas av morgondagens elsmocka.

I norr ser situationen bättre ut.

I de nordligaste elområdena, SE1 och SE2, landar genomsnittspriset på 5,2 öre/kWh respektive 50,4 öre/kWh under onsdagen.

I elområde SE3, som bland annat innehåller Stockholm och Göteborg, beräknas priset till  2,11 kronor/kWh.

– I norra Sverige finns ett överskott på vatten- och vindkraft och som delvis blir inlåst i norr på grund av otillräckligt med överföringskapacitet i stamnätet. Och underhållsarbete i stamnätet begränsar just nu kapaciteten ytterligare, säger Christian Holtz till Di.

Brutal skillnad mellan norr och söder 

Onsdagens lägsta pris hittas alltså i SE1, Sveriges nordligaste elområde. 

Elpriset för SE4 blir drygt 10 900 procent högre än i SE1, enligt tidningens beräkningar.

Fyra stora elområden

Sverige är indelat i fyra stora elområden:

-Elområde SE1 – Luleå 

-Elområde SE2 – Sundsvall 

-Elområde SE3 – Stockholm 

-Elområde SE4 – Malmö

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen