REKORDPRISER: Ny elchock väntar imorgon – rekordnivå i södra Sverige

2022 08 16

Elpriserna i södra Sverige når rekordnivåer under morgondagen.

På onsdagen rusar elpriset i sydligaste elområdet SE4 till 5,70 kronor per kilowattimme, rapporterar Di med hänvisning till spotprisdata från elbörsen Nordpool.

Det innebär att elpriserna i elområde SE4 ökar med över 50 procent jämfört med tisdagens priser. Under den enskilt dyraste timmen, mellan 19-20, beräknas elspotpriset till hela 7,69 kronor per kilowattimme.

Ökningen innebär att ännu ett elprisrekord slås i det södra elområdet.

– Morgondagens elspotpris i SE4 är nytt rekord för elpriset i Sverige. Orsaken är främst att de ännu högre elpriserna i en rad länder i Europa, och som Sverige är sammankopplat med på elmarknaden, drar upp elpriset i första hand SE4, som har underskott på elproduktion, säger Christian Holtz, analytiker på energikonsultföretaget Merlin & Metis, till Di.

Alla drabbas inte

Långtifrån alla i Sverige drabbas av morgondagens elsmocka.

I norr ser situationen bättre ut.

I de nordligaste elområdena, SE1 och SE2, landar genomsnittspriset på 5,2 öre/kWh respektive 50,4 öre/kWh under onsdagen.

I elområde SE3, som bland annat innehåller Stockholm och Göteborg, beräknas priset till 2,11 kronor/kWh.

– I norra Sverige finns ett överskott på vatten- och vindkraft och som delvis blir inlåst i norr på grund av otillräckligt med överföringskapacitet i stamnätet. Och underhållsarbete i stamnätet begränsar just nu kapaciteten ytterligare, säger Christian Holtz till Di.

Brutal skillnad mellan norr och söder

Onsdagens lägsta pris hittas alltså i SE1, Sveriges nordligaste elområde.

Elpriset för SE4 blir drygt 10 900 procent högre än i SE1, enligt tidningens beräkningar.

Fyra stora elområden

Sverige är indelat i fyra stora elområden:

-Elområde SE1 – Luleå

-Elområde SE2 – Sundsvall

-Elområde SE3 – Stockholm

-Elområde SE4 – Malmö

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen