REKORDPRISER: Ny elchock väntar imorgon – rekordnivå i södra Sverige

2022 08 16

Elpriserna i södra Sverige når rekordnivåer under morgondagen.

På onsdagen rusar elpriset i sydligaste elområdet SE4 till 5,70 kronor per kilowattimme, rapporterar Di med hänvisning till spotprisdata från elbörsen Nordpool.

Det innebär att elpriserna i elområde SE4 ökar med över 50 procent jämfört med tisdagens priser. Under den enskilt dyraste timmen, mellan 19-20, beräknas elspotpriset till hela 7,69 kronor per kilowattimme.

Ökningen innebär att ännu ett elprisrekord slås i det södra elområdet.

– Morgondagens elspotpris i SE4 är nytt rekord för elpriset i Sverige. Orsaken är främst att de ännu högre elpriserna i en rad länder i Europa, och som Sverige är sammankopplat med på elmarknaden, drar upp elpriset i första hand SE4, som har underskott på elproduktion, säger Christian Holtz, analytiker på energikonsultföretaget Merlin & Metis, till Di.

Alla drabbas inte

Långtifrån alla i Sverige drabbas av morgondagens elsmocka.

I norr ser situationen bättre ut.

I de nordligaste elområdena, SE1 och SE2, landar genomsnittspriset på 5,2 öre/kWh respektive 50,4 öre/kWh under onsdagen.

I elområde SE3, som bland annat innehåller Stockholm och Göteborg, beräknas priset till 2,11 kronor/kWh.

– I norra Sverige finns ett överskott på vatten- och vindkraft och som delvis blir inlåst i norr på grund av otillräckligt med överföringskapacitet i stamnätet. Och underhållsarbete i stamnätet begränsar just nu kapaciteten ytterligare, säger Christian Holtz till Di.

Brutal skillnad mellan norr och söder

Onsdagens lägsta pris hittas alltså i SE1, Sveriges nordligaste elområde.

Elpriset för SE4 blir drygt 10 900 procent högre än i SE1, enligt tidningens beräkningar.

Fyra stora elområden

Sverige är indelat i fyra stora elområden:

-Elområde SE1 – Luleå

-Elområde SE2 – Sundsvall

-Elområde SE3 – Stockholm

-Elområde SE4 – Malmö

Foto: N J. Mirkovic

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen