Det relativt nya omställningsstudiestödet nådde helt nya rekordnivåer under förra året.

Det infördes 2023 och har sedan dess ökat kraftigt.

– Under första året studerade 5 200 personer med omställningsstudiestöd. Under 2024 mer än dubblerades siffran till 12 400 personer och under 2025 har antalet fortsatt att öka, uppger CSN.

– Totalt studerade 20 900 personer med omställningsstudiestöd under fjolåret.

Mer etablerat

Bakom den stora ökningen ligger flera faktorer.

– Stödet har blivit mer etablerat och att handläggningstiderna har blivit kortare gör att fler får möjlighet, säger Jennie Nilsson, analytiker på CSN, i ett uttalande.

– Av de som ansökte var betydligt fler behöriga att få omställningsstudiestöd. Under 2025 beviljades lite mindre än hälften av alla sökande, jämfört med 17 procent 2023.

Många över 40

Omställningsstudiestödet är ett statligt ekonomiskt stöd för människor i åldern 27 till 63 år som vill stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att studera.

Stödet ger möjlighet till ett bidrag på 80 procent av lönen, samt möjlighet till ett lån.

Stödet kan ges i upp till 44 veckor.

– Sju av tio studerande med omställningsstudiestöd under fjolåret var över 40 år. Ungefär hälften valde att ta lånedelen i omställningsstudiestödet, uppger CSN.

Totalt betalades 2,3 miljarder kronor ut i omställningsstudiestöd under förra året.

LÄS MER: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Nästan 1 miljon

Statistiken från CSN visar att nästan 1 miljon människor fick studiestöd under 2025.

Totalt betalatades 51,5 miljarder kronor ut.

– Flest studerade med studiemedel, 532 100 personer, vilket är en liten ökning med cirka 2 000 personer jämfört med året innan, uppger myndigheten.

– Studiebidrag, som betalas ut till ungdomar som läser på ett svenskt gymnasium, betalades ut till 460 100 personer vilket även det var en ökning med cirka 6 000 personer.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen