REKORDDYRT: Nu höjs bensin- och dieselpriset ännu mer

2022 01 31

Priset för att tanka bilen klättrar i dag upp till nya rekordnivåer i Sverige.

De ledande bensin- och dieselkedjorna har beslutat att genomföra ytterligare en prishöjning av bränslepriserna.

Så blir nya priset

Priset är redan uppe på rekordnivåer men nu blir det ännu dyrare.

På bemannade bränslestationer sker höjningen med följande påslag:

◾Dieselpriset ökar med 20 öre till 21,52 kronor per liter.

◾Bensinpriset ökar med 15 öre till 19,04 kronor per 95-oktanig liter

Priset för en fulltank

Sammantaget innebär det att en fulltankning med 50 liter bränsle går loss på 1 076 kronor när det gäller diesel och 952 kronor när det gäller bensin.

Rusat sen sommaren

Priserna har bokstavligt talat rusat sedan sommaren och dagens priser kan till exempel jämföras med priserna den 30 augusti som såg ut så här.

◾Dieselpriset låg på 18,57

◾Bensinpriset låg på 17,29

Oljediktaturerna höjer

Bakom de kraftiga prisuppgångarna ligger flera faktorer, bland annat höjda världsmarknadspriser då oljediktaturer som Saudiarabien, Ryssland och Iran höjt priserna i takt med ökad efterfrågan.

En annan faktor är riksdagens strävan efter minskade utsläpp för att motverka växthusgaser och värna klimatet.

Ökad reduktionsplikt

Detta sker genom att miljöfarliga bränslen, så kallade fossila drivmedel som diesel och bensin ska blandas ut med förnybara drivmedel och den omställningen ger ökade kostnader. Detta kallas för reduktionsplikten.

Billigast i Sverige

Enligt bensinpriser.nu finns Sveriges billigaste drivmedelspris för 95-oktanig på följande platser:

◾17,39 Torsås, vid Bergkvaravägen 7

◾17,79 St1 Fagersta, vid Floravägen 2b

◾17,79 Norrköping, vid Stockholmsvägen 34

◾17,79 Haninge, vid Nynäsvägen 25

◾18,19 Gävle, vid Sätrahöjden 22

◾18,29 Falköping, vid Nordmannagatan 2

◾18,29 Kalmar, vid Funkabovägen

◾18,29 Falköping, vid Warodells väg 1

Land för land

När Teknikens Värld i april 2021 jämförde olika länders literpris på 95-oktanig bensin såg det ut så här för ett urval av länderna:

1,18 Sudan

2,60 Iran

4,63 Qatar

5,10 Saudiarabien

7,59 USA

9,73 Kina

10,30 Sydafrika

14,40 Storbritannien

14,92 Tyskland

15,88 Frankrike

16,18 Finland

16,44 Sverige

16,50 Italien

17,04 Danmark

17,06 Island

17,62 Nederländerna

17,98 Norge

20,24 Hong Kong

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden.

Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone.

Idag nåddes 91,35 dollar per fat vilket är högsta nivån sedan sommaren 2014 rapporterar CNBC.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 87 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

1 jan 2019 – 48,00

1 juli 2019 – 57,50

1 jan 2020 – 63,10

1 juli 2020 – 40,70

1 jan 2021 – 48,40

1 juli 2021 – 75,16

6 okt 2021 – 78,45

31 jan 2022 – 87,59

Foto: Y. Yamkasikorn

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Lönnmördare utsända av Putinregimen uppges ha blivit skjutna.

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen