19 maj 26

Rejäl skattesänkning för en miljon löntagare – det här gäller

2024 08 28

Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt det nya prisbasbeloppet till 58 500 kronor.

Det är en höjning med 1 500 kronor och innebär betydande skattesänkningar för cirka en miljon löntagare.

Detta eftersom prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för statlig skatt, om inte Riksdagen beslutar annorlunda.

Den så kallade brytpunkten avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt. Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen.

I höstbudgeten 2023 valde regeringen att pausa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket stoppade skattelättnader för framför allt höginkomsttagare. Beslutet frigjorde 12,3 miljarder kronor i budgeten.

I årets höstbudget väntas regeringen inte pausa höjningen av brytpunkten. Under nästa år kommer brytpunkten således motsvara en månadsinkomst på cirka 53 600 kronor, rapporterar Di.

Det innebär betydande skattesänkningar för en miljon löntagare med en månadsinkomst på 53 600 kronor eller mer.

– Skattesänkningen blir mellan 500 kronor och 600 kronor i månaden, för cirka 1 miljon löntagare som har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Beräkningarna bygger på oförändrad kommunalskatt, rapporterar tidningen.

Löntagare som tjänar 30 000–40 000 kronor i månaden kan vänta sig en skattesänkning på 100 kronor i månaden. Detta som en följd av att jobbskatteavdraget stiger, uppger Di.  

Swedbank: Räkna med sänkta skatter

Svenska folket kan räkna med fler skattesänkningar de kommande åren.

Det bedömer storbanken Swedbank i sin senaste konjunkturrapport.

– Vi räknar med skattesänkningar för hushållen och mer resurser till försvaret, rättsväsendet samt välfärden. Under hösten kommer dessutom översynen av det finanspolitiska ramverket att presenteras, tillika en infrastrukturproposition och forsknings- och innovationsproposition – viktiga delar för svensk tillväxt och välfärd framöver, säger storbankens chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen