Rejäl skattesänkning för en miljon löntagare – det här gäller

2024 08 28

Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt det nya prisbasbeloppet till 58 500 kronor.

Det är en höjning med 1 500 kronor och innebär betydande skattesänkningar för cirka en miljon löntagare.

Detta eftersom prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för statlig skatt, om inte Riksdagen beslutar annorlunda.

Den så kallade brytpunkten avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt. Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen.

I höstbudgeten 2023 valde regeringen att pausa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket stoppade skattelättnader för framför allt höginkomsttagare. Beslutet frigjorde 12,3 miljarder kronor i budgeten.

I årets höstbudget väntas regeringen inte pausa höjningen av brytpunkten. Under nästa år kommer brytpunkten således motsvara en månadsinkomst på cirka 53 600 kronor, rapporterar Di.

Det innebär betydande skattesänkningar för en miljon löntagare med en månadsinkomst på 53 600 kronor eller mer.

– Skattesänkningen blir mellan 500 kronor och 600 kronor i månaden, för cirka 1 miljon löntagare som har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Beräkningarna bygger på oförändrad kommunalskatt, rapporterar tidningen.

Löntagare som tjänar 30 000–40 000 kronor i månaden kan vänta sig en skattesänkning på 100 kronor i månaden. Detta som en följd av att jobbskatteavdraget stiger, uppger Di.

Swedbank: Räkna med sänkta skatter

Svenska folket kan räkna med fler skattesänkningar de kommande åren.

Det bedömer storbanken Swedbank i sin senaste konjunkturrapport.

– Vi räknar med skattesänkningar för hushållen och mer resurser till försvaret, rättsväsendet samt välfärden. Under hösten kommer dessutom översynen av det finanspolitiska ramverket att presenteras, tillika en infrastrukturproposition och forsknings- och innovationsproposition – viktiga delar för svensk tillväxt och välfärd framöver, säger storbankens chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen