19 maj 26

Rejäl skattesänkning för en miljon löntagare – det här gäller

2024 08 28

Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt det nya prisbasbeloppet till 58 500 kronor.

Det är en höjning med 1 500 kronor och innebär betydande skattesänkningar för cirka en miljon löntagare.

Detta eftersom prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för statlig skatt, om inte Riksdagen beslutar annorlunda.

Den så kallade brytpunkten avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt. Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen.

I höstbudgeten 2023 valde regeringen att pausa den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket stoppade skattelättnader för framför allt höginkomsttagare. Beslutet frigjorde 12,3 miljarder kronor i budgeten.

I årets höstbudget väntas regeringen inte pausa höjningen av brytpunkten. Under nästa år kommer brytpunkten således motsvara en månadsinkomst på cirka 53 600 kronor, rapporterar Di.

Det innebär betydande skattesänkningar för en miljon löntagare med en månadsinkomst på 53 600 kronor eller mer.

– Skattesänkningen blir mellan 500 kronor och 600 kronor i månaden, för cirka 1 miljon löntagare som har en inkomst över brytpunkten för statlig skatt. Beräkningarna bygger på oförändrad kommunalskatt, rapporterar tidningen.

Löntagare som tjänar 30 000–40 000 kronor i månaden kan vänta sig en skattesänkning på 100 kronor i månaden. Detta som en följd av att jobbskatteavdraget stiger, uppger Di.  

Swedbank: Räkna med sänkta skatter

Svenska folket kan räkna med fler skattesänkningar de kommande åren.

Det bedömer storbanken Swedbank i sin senaste konjunkturrapport.

– Vi räknar med skattesänkningar för hushållen och mer resurser till försvaret, rättsväsendet samt välfärden. Under hösten kommer dessutom översynen av det finanspolitiska ramverket att presenteras, tillika en infrastrukturproposition och forsknings- och innovationsproposition – viktiga delar för svensk tillväxt och välfärd framöver, säger storbankens chefsekonom Mattias Persson i ett uttalande.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen