Region i blåsväder – kan få jättestraff

2023 03 15

På grund av för få vårdplatser riskerar region Norrbotten ett vite på 10 miljoner kronor.

Redan för ett år sedan hotade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, Region Norrbotten med vite, rapporterar Dagens Nyheter.

Regionen fick då som krav att öka sina vårdplatser till 180 stycken, samt säkerställa att 90 procent av patienterna som kom till akuten skulle få vård inom fyra timmar.

Nu har Norrbotten har valt att motsätta sig kravet på att betala den enorma vitessumman på 10 miljoner kronor.

– Vi har naturligtvis respekt för Ivo som tillsynsmyndighet, men här har de kommit med ett viteskrav som det inte finns någon grund för, säger Ulf Bergman tillförordnad regiondirektör i ett pressmeddelande.

Inte enda regionen

Region Norrbotten menar att det inte finns fastställt i någon lag, förordning eller föreskrift hur många vårdplatser som ska finnas.

Tidigare har Ivo utfäst samma anklagelser mot Region Uppsala. Regionen anklagades för att ha för få vårdplatser och fick då ett vite på 20 miljoner kronor.

I det fallet fastslog domstolen att Ivo inte kunde utfärda ett vite på grund av för få vårdplatser, eftersom det inte fanns reglerat i lagen. 

–Ivo har precis mottagit kammarrättens dom. Myndigheten kommer nu gå igenom domen. Mot den bakgrunden har Ivo i nuläget inga ytterligare kommentarer, framhöll myndigheten enligt Läkartidningen efter domen.

Måste titta närmare

Vid mottagande av domen kommenterar Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala att de behövde titta närmare på den, men att de kunde fastställa att domstolen hade dömt i regionen linje.

– Jag vill dock betona att vi i grund och botten fortfarande är ense med Ivo om att vi behöver få till fler vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Tyvärr är frågan om vårdplatser mycket komplex, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala, till Läkartidningen.

Regionen överklagar

Region Norrbotten hänvisar nu till domen gällande Region Uppsala när de nu överklagar vitet till förvaltningsdomstolen.

Ulf Bergman vill att domstolen nu ska se över regionens agerande.

– Ivo anser inte att vi hade uppnått tillräckligt antal vårdplatser i juni 2022 och utdömer vitet på basis av sin bedömning vid det datumet, säger Ulf Bergman i pressmeddelandet.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


18 aug 26

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert, 

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen


Putin uppmanas evakuera Moskva

2026 08 18

Alexander Dugin beskrivs ofta som “Putins hjärna”.

Den ryske ultranationalisten har sedan 1990-talet argumenterat för ett expansionistiskt Ryssland och beskrivit Ukraina som en central del av den ryska intressesfären. Mycket av Dugins tankegångar har senare blivit framträdande i Vladimir Putins retorik och politik.

Nu vill Dugin återigen påverka den ryske diktatorn.

Han uppmanar Putin att evakuera samtliga miljonstäder i Ryssland, inklusive huvudstaden Moskva.

– Städer, särskilt storstäder, måste omedelbart tömmas på invånare, säger Dugin enligt oberoende Moscow Times.

Dugin anser att massevakueringar är nödvändiga eftersom ett kärnvapenkrig med väst är ”oundvikligt”. Ett sådant krig kommer att leda till utplåning av städer runt om i Ryssland, menar den ryske nationalisten.

– Det kommer inte längre att finnas några storstäder: inget Moskva, inget Sankt Petersburg, inget Jekaterinburg, säger han.

Oklar maktspelare

Alexander Dugin har av flera bedömare beskrivits som en maktspelare inom Putins närmaste krets. Det är dock oklart hur stort direkt inflytande han har på Vladimir Putin.

Redan 2008 förespråkade Dugin att Ryssland skulle annektera Krymhalvön. Sex år senare ockuperade ryska styrkor den ukrainska halvön.

Alexander Dugin har även under många förespråkat en konfrontation mellan Ryssland och Ukraina. 

LÄS MER: Ghana rasar mot Ryssland

Hemliga drönarbaser

Flera europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland förbereder ett krig mot Nato.

Nyligen avslöjade den brittiska tidningen The Telegraph att Ryssland har byggt upp ett nätverk av drönarbaser i de västra delarna av landet. Från anläggningarna kan Ryssland avfyra långdistansdrönare med kapacitet att nå mål djupt in på Natos territorium.

Flera europeiska huvudstäder är inom räckhåll för drönarna. Enligt kartläggningen rymmer varje bas omkring 1 000 drönare. Sammanlagt har 59 avfyrningsramper placerats ut.

– Nya ryska baser för uppskjutning av drönare kan användas för framtida attackvågor mot Nato, om Kreml skulle besluta sig för det. Baserna skulle möjliggöra avfyrning av större salvor, rapporterar tankesmedjan The Institute of the Study of War, ISW.

LÄS OCKSÅ: Natoland kraftigt manipulerat av annat land

Foto: Cattu resp President of Russia Office

Text: Redaktionen