Region i blåsväder – kan få jättestraff

2023 03 15

På grund av för få vårdplatser riskerar region Norrbotten ett vite på 10 miljoner kronor.

Redan för ett år sedan hotade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, Region Norrbotten med vite, rapporterar Dagens Nyheter.

Regionen fick då som krav att öka sina vårdplatser till 180 stycken, samt säkerställa att 90 procent av patienterna som kom till akuten skulle få vård inom fyra timmar.

Nu har Norrbotten har valt att motsätta sig kravet på att betala den enorma vitessumman på 10 miljoner kronor.

– Vi har naturligtvis respekt för Ivo som tillsynsmyndighet, men här har de kommit med ett viteskrav som det inte finns någon grund för, säger Ulf Bergman tillförordnad regiondirektör i ett pressmeddelande.

Inte enda regionen

Region Norrbotten menar att det inte finns fastställt i någon lag, förordning eller föreskrift hur många vårdplatser som ska finnas.

Tidigare har Ivo utfäst samma anklagelser mot Region Uppsala. Regionen anklagades för att ha för få vårdplatser och fick då ett vite på 20 miljoner kronor.

I det fallet fastslog domstolen att Ivo inte kunde utfärda ett vite på grund av för få vårdplatser, eftersom det inte fanns reglerat i lagen. 

–Ivo har precis mottagit kammarrättens dom. Myndigheten kommer nu gå igenom domen. Mot den bakgrunden har Ivo i nuläget inga ytterligare kommentarer, framhöll myndigheten enligt Läkartidningen efter domen.

Måste titta närmare

Vid mottagande av domen kommenterar Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala att de behövde titta närmare på den, men att de kunde fastställa att domstolen hade dömt i regionen linje.

– Jag vill dock betona att vi i grund och botten fortfarande är ense med Ivo om att vi behöver få till fler vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Tyvärr är frågan om vårdplatser mycket komplex, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala, till Läkartidningen.

Regionen överklagar

Region Norrbotten hänvisar nu till domen gällande Region Uppsala när de nu överklagar vitet till förvaltningsdomstolen.

Ulf Bergman vill att domstolen nu ska se över regionens agerande.

– Ivo anser inte att vi hade uppnått tillräckligt antal vårdplatser i juni 2022 och utdömer vitet på basis av sin bedömning vid det datumet, säger Ulf Bergman i pressmeddelandet.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen