Region i blåsväder – kan få jättestraff

2023 03 15

På grund av för få vårdplatser riskerar region Norrbotten ett vite på 10 miljoner kronor.

Redan för ett år sedan hotade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, Region Norrbotten med vite, rapporterar Dagens Nyheter.

Regionen fick då som krav att öka sina vårdplatser till 180 stycken, samt säkerställa att 90 procent av patienterna som kom till akuten skulle få vård inom fyra timmar.

Nu har Norrbotten har valt att motsätta sig kravet på att betala den enorma vitessumman på 10 miljoner kronor.

– Vi har naturligtvis respekt för Ivo som tillsynsmyndighet, men här har de kommit med ett viteskrav som det inte finns någon grund för, säger Ulf Bergman tillförordnad regiondirektör i ett pressmeddelande.

Inte enda regionen

Region Norrbotten menar att det inte finns fastställt i någon lag, förordning eller föreskrift hur många vårdplatser som ska finnas.

Tidigare har Ivo utfäst samma anklagelser mot Region Uppsala. Regionen anklagades för att ha för få vårdplatser och fick då ett vite på 20 miljoner kronor.

I det fallet fastslog domstolen att Ivo inte kunde utfärda ett vite på grund av för få vårdplatser, eftersom det inte fanns reglerat i lagen. 

–Ivo har precis mottagit kammarrättens dom. Myndigheten kommer nu gå igenom domen. Mot den bakgrunden har Ivo i nuläget inga ytterligare kommentarer, framhöll myndigheten enligt Läkartidningen efter domen.

Måste titta närmare

Vid mottagande av domen kommenterar Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala att de behövde titta närmare på den, men att de kunde fastställa att domstolen hade dömt i regionen linje.

– Jag vill dock betona att vi i grund och botten fortfarande är ense med Ivo om att vi behöver få till fler vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Tyvärr är frågan om vårdplatser mycket komplex, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala, till Läkartidningen.

Regionen överklagar

Region Norrbotten hänvisar nu till domen gällande Region Uppsala när de nu överklagar vitet till förvaltningsdomstolen.

Ulf Bergman vill att domstolen nu ska se över regionens agerande.

– Ivo anser inte att vi hade uppnått tillräckligt antal vårdplatser i juni 2022 och utdömer vitet på basis av sin bedömning vid det datumet, säger Ulf Bergman i pressmeddelandet.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen