Region i blåsväder – kan få jättestraff

2023 03 15

På grund av för få vårdplatser riskerar region Norrbotten ett vite på 10 miljoner kronor.

Redan för ett år sedan hotade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, Region Norrbotten med vite, rapporterar Dagens Nyheter.

Regionen fick då som krav att öka sina vårdplatser till 180 stycken, samt säkerställa att 90 procent av patienterna som kom till akuten skulle få vård inom fyra timmar.

Nu har Norrbotten har valt att motsätta sig kravet på att betala den enorma vitessumman på 10 miljoner kronor.

– Vi har naturligtvis respekt för Ivo som tillsynsmyndighet, men här har de kommit med ett viteskrav som det inte finns någon grund för, säger Ulf Bergman tillförordnad regiondirektör i ett pressmeddelande.

Inte enda regionen

Region Norrbotten menar att det inte finns fastställt i någon lag, förordning eller föreskrift hur många vårdplatser som ska finnas.

Tidigare har Ivo utfäst samma anklagelser mot Region Uppsala. Regionen anklagades för att ha för få vårdplatser och fick då ett vite på 20 miljoner kronor.

I det fallet fastslog domstolen att Ivo inte kunde utfärda ett vite på grund av för få vårdplatser, eftersom det inte fanns reglerat i lagen. 

–Ivo har precis mottagit kammarrättens dom. Myndigheten kommer nu gå igenom domen. Mot den bakgrunden har Ivo i nuläget inga ytterligare kommentarer, framhöll myndigheten enligt Läkartidningen efter domen.

Måste titta närmare

Vid mottagande av domen kommenterar Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala att de behövde titta närmare på den, men att de kunde fastställa att domstolen hade dömt i regionen linje.

– Jag vill dock betona att vi i grund och botten fortfarande är ense med Ivo om att vi behöver få till fler vårdplatser på Akademiska sjukhuset. Tyvärr är frågan om vårdplatser mycket komplex, säger Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör för Region Uppsala, till Läkartidningen.

Regionen överklagar

Region Norrbotten hänvisar nu till domen gällande Region Uppsala när de nu överklagar vitet till förvaltningsdomstolen.

Ulf Bergman vill att domstolen nu ska se över regionens agerande.

– Ivo anser inte att vi hade uppnått tillräckligt antal vårdplatser i juni 2022 och utdömer vitet på basis av sin bedömning vid det datumet, säger Ulf Bergman i pressmeddelandet.

Foto: H. Jade

Text: Redaktionen


11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen