REGERINGSBILDNINGEN: C-topp till angrepp mot L

2022 10 17

Debatten och spekulationerna inför och under regeringsbildningen fortsätter gå högt.  Det framkom i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Dels vilka som ska få ministerposter.  

Dels vilka eftergifter L har fått göra för på sin politik för att få plats bland samarbetspartierna M, SD och KD. 

– Det enda som är liberalt med den kommande regeringen är att de får ministerposter, framhöll Daniel Bäckström, gruppledare för Centern i söndagskvällens Agenda i SVT. 

Det blev bitvis uppskruvad stämning när SVT-studion fylldes av både blivande regerings- och samarbetspartier och blivande oppositionspartier. 

Mest frustrerat blev det när C och L blev oense kring hur mycket liberal politik det omdiskuterade samarbetsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, mellan M, SD, KD och L egentligen innehåller. 

Inte mycket L-politik

C:s gruppledare ifrågasatte den liberala halten i avtalet och indikerade att Johan Pehrson och hans förhandlare gett alltför stort avkall på partiets värderingar. 

Han framhöll bland annat avtalsinnehållets konservativa “nationalistiska riktning”. Bland annat punkten som tar upp sänkningen av antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. 

– Detta är inte alls i närheten av en liberal politik, underströk Bäckström. 

Och tillade: 

– Och att man från Liberalernas sida släpper igenom det här har jag väldigt svårt att förstå. 

När L-ledaren kontrade och menade att samarbetet visst innehåller L-värderingar.: 

–Det innehåller viktiga satsningar på skolan. Satsningar för jämställdhet och en jämställd vård, påpekade han. 

Satsningar på utanförskap

Och: 

– Det innehåller insatser gällande socialt utanförskap och satsningar på att stärka grundlagarna. 

För att raljant konstatera: 

– Men det innehåller inte Centerpartiets och Miljöpartiets migrationspolitik. Det är helt korrekt. 

Tre av fyra partiledare för de fyra högerpartierna fanns på plats i studion. Alla utom Ulf Kristersson hade valt att delta. Bland dem går ryktet kring vilka som ska få ministerposter. 

Det mesta talar för att Ulf Kristersson släpps igenom som statsminister. 

Vilka får ministerposter?

Men sedan? 

SVD “delar ut ministerposter” och siar att Elisabeth Svantesson är trolig finansminister, Gunnar Strömmer justitieminister, medan Ebba Busch kan tänkas bli vice statsminister och socialminister. 

– Ibland när jag tycker att arbetsdagarna är långa så tänker jag: får vi chans i regeringsställning så ser jag fram emot den dagen jag kommer stå på en presskonferens och berätta att vi nu ska leverera den största satsningen på kvinnovård någonsin, framhöll KD-ledaren i SR förevalet. 

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


86 000 svenskar får pengar på kontot

2024 05 28

För drygt tre år sedan föll domarna mot pensionsbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger och tre andra Allra-profiler i Svea hovrätt. 

De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

Samtidigt tilldömdes Pensionsmyndigheten ett stort belopp i skadestånd. Pengarna ska fördelas till kunder som drabbades i Allra-härvan.

Nu meddelar Pensionsmyndigheten att man påbörjar den första inbetalningen – 95 miljoner ska fördelas på 86 400 sparare.

De som får in pengar på kontot tillhör tidigare sparare som hade hela eller delar av sitt premiepensionskapital i fonder med kopplingar till Allra under 2012.

– Det här är en milstolpe för oss på Pensionsmyndigheten att vi lyckas med vad vi hela tiden har förmedlat: att vi ska hitta, ta tillbaka och betala in pengar som sparare förlorade i samband med Allra.

– Jag är glad för de sparare som nu börjar få ekonomisk upprättelse, säger Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Flaggar för fler inbetalningar

Beloppet på 95 miljoner kronor är lägre än skadeståndet vilket kan innebära ytterligare inbetalningar till pensionssparare i framtiden.

– Inbetalningen innebär ett delmål i vårt arbete med att se till så att de som drabbades av Allra-härvan ska få ersättning för varje krona de har lidit skada. Pensionsmyndighetens arbete med detta är uthålligt, envist och metodiskt, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Så fungerar inbetalningarna

- Pengarna betalas in automatiskt till de drabbades premiepensionskonton och man behöver inte göra något för att få pengarna.

- Inbetalningens storlek beror på olika faktorer som exempelvis när och hur länge man haft innehav i någon eller några av de aktuella fonderna och storleken på innehavet.

- Inbetalningen väntas nå berörda personers konton den 28 maj och syns som ”korrigering” om man loggar in på Mina sidor på pensionsmyndigheten.se. De som får en inbetalning på minst 50 kronor informeras också via brev.

Så fördelas pengarna

- 86 400 sparare berörs av inbetalningen.

- 36 251 personer får upp till 1 000 kronor

- 43 592 personer får mellan 1 000 och 2 000 kronor

- 6 414 personer får mellan 2 000 och 3 000 kronor

- 144 personer får över 3 000 kronor

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto Windows

Text: Redaktionen


Nya regler för bensin och diesel – bilister riskerar chockbesked

2024 05 28

Om ett och ett halvt år börjar nya drivmedelsregler gälla i Sverige.

Det handlar om ett nytt handelssystem inom EU som kallas för ETS 2 och som innefattar utvidgade villkor för handel med utsläpp, bland annat drivmedel till bilar.

Regeringen och SD klubbade formellt igenom EU-direktivet, som kommer att höja priset på bensin- och diesel, tidigare i maj.

Den första prognosen talar om en höjning på 1,5 kronor per liter.

Men det kan bli betydligt mer. Bland annat pekar ett tyskt forskningsinstitut på att att höjningen snarare landar på sex kronor litern – fyra gånger så mycket som den beräknade höjningen.

Och nu vädjar branschorganisationen Drivkraft Sverige till regeringen om att kompensera landets bilister, rapporterar Svenska Dagbladet.

"Går inte sänka mer"

Enligt partierna i Tidöavtalet ska också bilister kompenseras. Det är dock inte klart hur det ska ske. Lägre skatt på bränsle eller att ta från EU:s sociala klimatfond har nämnts som förslag.

Men enligt Drivkraft Sverige ligger Sverige redan nära EU:s miniminivå för bränsleskatterna.

– De går inte att sänka mycket mer. Då får regeringen kompensera för de högre bensin- och dieselpriserna på något annat sätt, säger Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, till SvD.

Elektrifieringen går för långsamt

Den plötsliga prisökningen förklaras med att elektrifieringen går för långsamt. Bilbranschen har större behov av att samla på sig utsläppsrätter än vad som förväntades. Det driver upp priset för kunderna.

Och Drivkraft Sverige är inte den enda aktören som flaggat för en chockhöjning på bensin och diesel i framtiden.

I mars menade konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige att bilister riskerar en “kalldusch” när det nya handelssystemet träder i kraft.

Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige vid tillfället.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen