REGERINGSBILDNINGEN: C-topp till angrepp mot L

2022 10 17

Debatten och spekulationerna inför och under regeringsbildningen fortsätter gå högt.  Det framkom i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Dels vilka som ska få ministerposter.  

Dels vilka eftergifter L har fått göra för på sin politik för att få plats bland samarbetspartierna M, SD och KD. 

– Det enda som är liberalt med den kommande regeringen är att de får ministerposter, framhöll Daniel Bäckström, gruppledare för Centern i söndagskvällens Agenda i SVT. 

Det blev bitvis uppskruvad stämning när SVT-studion fylldes av både blivande regerings- och samarbetspartier och blivande oppositionspartier. 

Mest frustrerat blev det när C och L blev oense kring hur mycket liberal politik det omdiskuterade samarbetsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, mellan M, SD, KD och L egentligen innehåller. 

Inte mycket L-politik

C:s gruppledare ifrågasatte den liberala halten i avtalet och indikerade att Johan Pehrson och hans förhandlare gett alltför stort avkall på partiets värderingar. 

Han framhöll bland annat avtalsinnehållets konservativa “nationalistiska riktning”. Bland annat punkten som tar upp sänkningen av antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. 

– Detta är inte alls i närheten av en liberal politik, underströk Bäckström. 

Och tillade: 

– Och att man från Liberalernas sida släpper igenom det här har jag väldigt svårt att förstå. 

När L-ledaren kontrade och menade att samarbetet visst innehåller L-värderingar.: 

–Det innehåller viktiga satsningar på skolan. Satsningar för jämställdhet och en jämställd vård, påpekade han. 

Satsningar på utanförskap

Och: 

– Det innehåller insatser gällande socialt utanförskap och satsningar på att stärka grundlagarna. 

För att raljant konstatera: 

– Men det innehåller inte Centerpartiets och Miljöpartiets migrationspolitik. Det är helt korrekt. 

Tre av fyra partiledare för de fyra högerpartierna fanns på plats i studion. Alla utom Ulf Kristersson hade valt att delta. Bland dem går ryktet kring vilka som ska få ministerposter. 

Det mesta talar för att Ulf Kristersson släpps igenom som statsminister. 

Vilka får ministerposter?

Men sedan? 

SVD “delar ut ministerposter” och siar att Elisabeth Svantesson är trolig finansminister, Gunnar Strömmer justitieminister, medan Ebba Busch kan tänkas bli vice statsminister och socialminister. 

– Ibland när jag tycker att arbetsdagarna är långa så tänker jag: får vi chans i regeringsställning så ser jag fram emot den dagen jag kommer stå på en presskonferens och berätta att vi nu ska leverera den största satsningen på kvinnovård någonsin, framhöll KD-ledaren i SR förevalet. 

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen