REGERINGSBILDNINGEN: C-topp till angrepp mot L

2022 10 17

Debatten och spekulationerna inför och under regeringsbildningen fortsätter gå högt.  Det framkom i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Dels vilka som ska få ministerposter.  

Dels vilka eftergifter L har fått göra för på sin politik för att få plats bland samarbetspartierna M, SD och KD. 

– Det enda som är liberalt med den kommande regeringen är att de får ministerposter, framhöll Daniel Bäckström, gruppledare för Centern i söndagskvällens Agenda i SVT. 

Det blev bitvis uppskruvad stämning när SVT-studion fylldes av både blivande regerings- och samarbetspartier och blivande oppositionspartier. 

Mest frustrerat blev det när C och L blev oense kring hur mycket liberal politik det omdiskuterade samarbetsavtalet, det så kallade Tidöavtalet, mellan M, SD, KD och L egentligen innehåller. 

Inte mycket L-politik

C:s gruppledare ifrågasatte den liberala halten i avtalet och indikerade att Johan Pehrson och hans förhandlare gett alltför stort avkall på partiets värderingar. 

Han framhöll bland annat avtalsinnehållets konservativa “nationalistiska riktning”. Bland annat punkten som tar upp sänkningen av antalet kvotflyktingar som Sverige ska ta emot. 

– Detta är inte alls i närheten av en liberal politik, underströk Bäckström. 

Och tillade: 

– Och att man från Liberalernas sida släpper igenom det här har jag väldigt svårt att förstå. 

När L-ledaren kontrade och menade att samarbetet visst innehåller L-värderingar.: 

–Det innehåller viktiga satsningar på skolan. Satsningar för jämställdhet och en jämställd vård, påpekade han. 

Satsningar på utanförskap

Och: 

– Det innehåller insatser gällande socialt utanförskap och satsningar på att stärka grundlagarna. 

För att raljant konstatera: 

– Men det innehåller inte Centerpartiets och Miljöpartiets migrationspolitik. Det är helt korrekt. 

Tre av fyra partiledare för de fyra högerpartierna fanns på plats i studion. Alla utom Ulf Kristersson hade valt att delta. Bland dem går ryktet kring vilka som ska få ministerposter. 

Det mesta talar för att Ulf Kristersson släpps igenom som statsminister. 

Vilka får ministerposter?

Men sedan? 

SVD “delar ut ministerposter” och siar att Elisabeth Svantesson är trolig finansminister, Gunnar Strömmer justitieminister, medan Ebba Busch kan tänkas bli vice statsminister och socialminister. 

– Ibland när jag tycker att arbetsdagarna är långa så tänker jag: får vi chans i regeringsställning så ser jag fram emot den dagen jag kommer stå på en presskonferens och berätta att vi nu ska leverera den största satsningen på kvinnovård någonsin, framhöll KD-ledaren i SR förevalet. 

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet 

Text: Redaktionen 


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen