Regeringens satsning på sjukförsäkringen – Så ser den ut

2021 09 08

– Vi är alla sårbara. Sjukdom och olyckor kan drabba oss alla och då är vi beroende av att samhället finns där.

Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som i dag kunde presentera omfattande satsningar på sjukförsäkringen i regeringens kommande budget.

Fem olika satsningar

Här är de fem satsningarna som S-MP-regeringen föreslår:

▪Höjt tak i sjukpenningen. Ökar med ca 9 200 kronor per år.  Från 1 januari 2022. Höjning av sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och sjuklönetvistersättning.

▪Möjligheten att vara sjukskriven längre än 365 dagar ökar samt rehabiliteringstiden för att kunna återgå till ordinarie arbete förlängs, om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen.

▪62-åringar och uppåt ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren och undantas därmed från bedömningen mot normalt förekommande arbete. De ska därmed inte behöva hänvisas till att ställa om till nytt jobb

▪Ökad möjlighet att arbeta deltid under sin sjukskrivning. Därmed förstärks chansen att beviljas sjukpenning på deltid. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort.

▪Ökad trygghet för personer som kallas in att arbeta vid behov, så kallade behovsanställda. Många av dem finns i omsorgssektorn.

– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

ANALYS
Detta besked är sannolikt mycket efterlängtat bland en grupp som har känt sig undanskuffade i politiken – nämligen de sjukskrivna.

Det är ännu osäkert om S-MP-regeringen får igenom sin budget nu i höst och därför är förslagen ovan ännu så länge bara förslag. Men det är mycket möjligt att Vänsterpartiet och Centern kommer att rösta ja till budgeten och i så fall blir förslagen verklighet till stor del redan 1 januari 2022.

[yop_poll id="604"]

20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen