Regeringens satsning på sjukförsäkringen – Så ser den ut

2021 09 08

– Vi är alla sårbara. Sjukdom och olyckor kan drabba oss alla och då är vi beroende av att samhället finns där.

Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som i dag kunde presentera omfattande satsningar på sjukförsäkringen i regeringens kommande budget.

Fem olika satsningar

Här är de fem satsningarna som S-MP-regeringen föreslår:

▪Höjt tak i sjukpenningen. Ökar med ca 9 200 kronor per år.  Från 1 januari 2022. Höjning av sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och sjuklönetvistersättning.

▪Möjligheten att vara sjukskriven längre än 365 dagar ökar samt rehabiliteringstiden för att kunna återgå till ordinarie arbete förlängs, om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen.

▪62-åringar och uppåt ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren och undantas därmed från bedömningen mot normalt förekommande arbete. De ska därmed inte behöva hänvisas till att ställa om till nytt jobb

▪Ökad möjlighet att arbeta deltid under sin sjukskrivning. Därmed förstärks chansen att beviljas sjukpenning på deltid. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort.

▪Ökad trygghet för personer som kallas in att arbeta vid behov, så kallade behovsanställda. Många av dem finns i omsorgssektorn.

– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

ANALYS
Detta besked är sannolikt mycket efterlängtat bland en grupp som har känt sig undanskuffade i politiken – nämligen de sjukskrivna.

Det är ännu osäkert om S-MP-regeringen får igenom sin budget nu i höst och därför är förslagen ovan ännu så länge bara förslag. Men det är mycket möjligt att Vänsterpartiet och Centern kommer att rösta ja till budgeten och i så fall blir förslagen verklighet till stor del redan 1 januari 2022.

[yop_poll id="604"]

I MORGON FREDAG: Regn och åska drar in

2025 08 21

Regn och åska blir att vänta på fredagen.

Sommaren har kommit och dragit förbi.

Nu meddelar SMHI att regn och åska drar in över landet och att skurar kommer att falla i Götaland och Svealand på fredagen.

Även under helgen kommer det att bli regnigt i landet, uppger vädermyndigheten.

I morgon fredag

Imorgon fredag passerar skurar med inslag av åska österut över Götaland och Svealand. 

I de östra landskapen kan skurarna bli kraftiga och i Götaland blir det blåsigt med en byig nordvästvind. 

I Norrland mer lokala skurar. 

Temperaturmässigt får vi 10-15 grader i större delen av landet, i fjälltrakterna 5-10 grader.

Och helgen

Även på lördagen och söndagen ser det ut att kunna regna.

– Under helgen har vi kvar en ostadig luftmassa över landet vilket innebär skurar här och var, uppger SMHI.

– Det blir även tidvis blåsigt på många håll med friska till hårda vindbyar i den nordvästliga vinden.

Nästa vecka

Nästa vecka ser det ut som att vädret vänder, och soligare dagar är att vänta.

– I början på nästa vecka ser vädret ut att stabiliseras i samband med ett högtryck som växer in från sydväst, meddelar SMHI.

– Samtidigt som lite varmare luft börjar ta sig in norrut över Skandinavien.

Då slogs rekord

Om än det ser ut att regna en hel del på vissa håll i morgon fredag så kommer det inte i närheten av de rekord som har slagits i landet.

Den högsta uppmätta årsnederbörden i Sverige är 1866,1 mm, som föll år 2008 i Mollsjönäs i Västergötland. 

Den högsta dygnsnederbörden vid en officiell SMHI-station är 198,0 mm, som föll den 28 juli 1997 i Fagerheden i Norrbotten. 

Den största mängden under en timme är 86,3 mm och uppmättes under ett skyfall över Uppsala den 17 augusti 1997.

– Väderläget i sådana fall är att en lång rad av lågtryck rör sig i en bana där centrum passerar nordligaste Skandinavien eller havet norr därom, förklarar SMHI.

– Mild, fuktig Atlantluft strömmar då in över norra Skandinavien med sydvästliga vindar. Nederbördsutlösningen förstärks när luften träffar fjällkedjan och tvingas stiga vid passagen österut. 

Foto: M. Tindell

Text: Redaktionen

Litauen stänger luftrummet

2025 08 21

Litauen stänger luftrummet inför den kommande rysk-belarusiska militärövningen.

Snart drar den stora rysk-belarusiska militärövningen Zapad-25 igång.

Det rör sig om den största övningen sedan 2021.

Nu kommer besked om att Natolandet Litauen stänger sitt luftrum, rapporterar Kyiv Independent.

Stänger luftrummet

Litauen stänger nu sitt luftrum längs gränsen till Belarus fram till den första oktober, med hänvisning till säkerhetsrisker kopplade till drönare och kommande rysk-belarusiska militärövningar.

Belarus har spelat en avgörande roll som Rysslands allierade i det fullskaliga kriget mot Ukraina, genom att tillhandahålla sitt territorium som en uppskjutningsbas för ryska militära operationer.

Beslutet, som godkändes av Litauens transport- och kommunikationsministerium på begäran av Litauens väpnade styrkor, fattades "med tanke på säkerhetsläget och hoten mot samhället, inklusive risker för civilflyget på grund av kränkningar av luftrummet med obemannade luftfarkoster".

Kan förlängas

Beslutet kan komma att förlängas om kränkningar av drönare från belarusiskt territorium sker.

Stängningen sker inför de militära övningarna Zapad-2025, som är planerade att äga rum i Belarus mellan den 12 och 16 september. 

Minsk har uppgett att de gemensamma övningarna med Ryssland är avsedda att testa båda ländernas förmåga att säkerställa säkerhet och avvärja eventuella aggressioner.

Läs mer: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

Det är Zapad-25

CEPA – Center for European Policy Analysis – uppger att Zapad-25 är den största rysk-belarusiska övningen sedan 2021.

– De enorma Zapad-övningarna, som har pågått vartannat år sedan 2013, har ett tydligt syfte – att visa Rysslands förmåga att hota och slutligen invadera Nato-medlemmar på alliansens östra flank, skriver CEPA.

“Defensiv”

Moskva och Minsk beskriver den kommande övningen som “defensiv”.

Zapad-25 är en av de största gemensamma övningarna som Ryssland och Belarus genomfört på senare år.

– Antalet soldater lägre än Zapad-21, men bör inte underskattas, med tanke på den mer aktiva involveringen av olika typer av vapen och ett stort antal deltagande trupper, fortsätter CEPA.

– Å sin sida involverade Natos största övning sedan kalla krigets slut, Steadfast Defender 2024, 90 000 personer.

Läs mer: Massivt ukrainskt erbjudande till USA – värt en biljon kronor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen