Regeringens satsning på sjukförsäkringen – Så ser den ut

2021 09 08

– Vi är alla sårbara. Sjukdom och olyckor kan drabba oss alla och då är vi beroende av att samhället finns där.

Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som i dag kunde presentera omfattande satsningar på sjukförsäkringen i regeringens kommande budget.

Fem olika satsningar

Här är de fem satsningarna som S-MP-regeringen föreslår:

▪Höjt tak i sjukpenningen. Ökar med ca 9 200 kronor per år.  Från 1 januari 2022. Höjning av sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och sjuklönetvistersättning.

▪Möjligheten att vara sjukskriven längre än 365 dagar ökar samt rehabiliteringstiden för att kunna återgå till ordinarie arbete förlängs, om det är tydligt att personen kan återgå till sitt arbete innan 550 dagar i sjukskrivningen.

▪62-åringar och uppåt ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos den befintliga arbetsgivaren och undantas därmed från bedömningen mot normalt förekommande arbete. De ska därmed inte behöva hänvisas till att ställa om till nytt jobb

▪Ökad möjlighet att arbeta deltid under sin sjukskrivning. Därmed förstärks chansen att beviljas sjukpenning på deltid. Kravet på att arbetstidens förläggning ska vara medicinskt motiverad tas bort.

▪Ökad trygghet för personer som kallas in att arbeta vid behov, så kallade behovsanställda. Många av dem finns i omsorgssektorn.

– Med de här förslagen tar vi ytterligare ett steg att stärka sjukförsäkringen och öka tryggheten när du blir sjuk och inte kan arbeta, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

ANALYS
Detta besked är sannolikt mycket efterlängtat bland en grupp som har känt sig undanskuffade i politiken – nämligen de sjukskrivna.

Det är ännu osäkert om S-MP-regeringen får igenom sin budget nu i höst och därför är förslagen ovan ännu så länge bara förslag. Men det är mycket möjligt att Vänsterpartiet och Centern kommer att rösta ja till budgeten och i så fall blir förslagen verklighet till stor del redan 1 januari 2022.

[yop_poll id="604"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen