Regeringen vill agera mot orättvis betygssättning

2023 02 16

En ny utredning ska sätta stopp för betygsinflation i skolan.

En granskning från Riksrevisionen från i fjol visade att statens insatser för att motverka orättvisa betyg inte gett önskade resultat.

I granskningen nämndes problem kring att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg vilket lett till en ojämlik betygssättning.

Nu agerar regeringen genom att tillsätta en utredning som ska lösa problemet, rapporterar DN.

– Allra viktigast är att vi får till stånd en central rättning av de nationella proven och att det görs digitalt. Så att resultaten kan utgöra en grund för betygssättningen. Annars riskerar man att hamna i en situation där det blir betygsinflation redan i de nationella proven, förklarar skolminister Lotta Edholm (L).

“Helt oacceptabelt”

Lärare har vittnat om påtryckningar från skolledare som vill bättra på skolans rykte.

Skolministern utesluter inte att det kan vara en anledning till betygsinflationen i skolorna.

– Så kan det säkert vara, jag har hört det också, och det är naturligtvis helt oacceptabelt. Skolor ska konkurrera med sin goda kvalitet, inte med att sätta betyg som inte stämmer.

Har önskat utredning

I sin granskning önskade Riksrevisionen en utredning kring hur betygssättningen kan bli mer likvärdig i en rekommendation till regeringen.

En av sakerna som nu kommer utredas är om det är möjligt att skapa ett slags riktvärde som som betygen inte får avvika från.

Skolminister Lotta Edholm menar att man även kan tänka sig att ha nationella prov i fler ämnen.

Avgörande betydelse

Riksrevisionen understryker att betyg har en avgörande betydelse för elevers framtida utbildning och karriär.

Därför är det mycket viktigt att betygssättningen sker på ett likvärdigt sätt.

Får konsekvenser

Det bedöms även vara viktigt att identifiera och åtgärda eventuella brister för att skapa tillit.

– En betygssättning som inte är likvärdig får konsekvenser för systemets legitimitet och för regeringens och huvudmännens uppföljning och avstämning mot de nationella kunskapsmålen, förklarar Riksrevisionen.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen