Regeringen vill agera mot orättvis betygssättning

2023 02 16

En granskning från Riksrevisionen från i fjol visade att statens insatser för att motverka orättvisa betyg inte gett önskade resultat.

I granskningen nämndes problem kring att vissa skolor ger sina elever omotiverat höga betyg vilket lett till en ojämlik betygssättning.

Nu agerar regeringen genom att tillsätta en utredning som ska lösa problemet, rapporterar DN.

– Allra viktigast är att vi får till stånd en central rättning av de nationella proven och att det görs digitalt. Så att resultaten kan utgöra en grund för betygssättningen. Annars riskerar man att hamna i en situation där det blir betygsinflation redan i de nationella proven, förklarar skolminister Lotta Edholm (L).

“Helt oacceptabelt”

Lärare har vittnat om påtryckningar från skolledare som vill bättra på skolans rykte.

Skolministern utesluter inte att det kan vara en anledning till betygsinflationen i skolorna.

– Så kan det säkert vara, jag har hört det också, och det är naturligtvis helt oacceptabelt. Skolor ska konkurrera med sin goda kvalitet, inte med att sätta betyg som inte stämmer.

Har önskat utredning

I sin granskning önskade Riksrevisionen en utredning kring hur betygssättningen kan bli mer likvärdig i en rekommendation till regeringen.

En av sakerna som nu kommer utredas är om det är möjligt att skapa ett slags riktvärde som som betygen inte får avvika från.

Skolminister Lotta Edholm menar att man även kan tänka sig att ha nationella prov i fler ämnen.

Avgörande betydelse

Riksrevisionen understryker att betyg har en avgörande betydelse för elevers framtida utbildning och karriär.

Därför är det mycket viktigt att betygssättningen sker på ett likvärdigt sätt.

Får konsekvenser

Det bedöms även vara viktigt att identifiera och åtgärda eventuella brister för att skapa tillit.

– En betygssättning som inte är likvärdig får konsekvenser för systemets legitimitet och för regeringens och huvudmännens uppföljning och avstämning mot de nationella kunskapsmålen, förklarar Riksrevisionen.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen