REGERINGEN: Tji, fick Norrland och Göteborg

2022 10 18

Av de 24 färska ministrarna i Ulf Kristerssons regering är ingen från Norrland eller Göteborg.

Den nordligast boende är moderaten Carl-Oskar Bohlin som håller till i Borlänge till vardags.

– Jag tror att man ska tolka det som att landsbygdsfrågor och regional politik inte är ett prioriterat område för den här regeringen, jag tror de har fokus någon annanstans, framhåller författaren och Norrlandsdebattören Po Tidholm till SVT Norrbotten.

58 procent av Sveriges yta

Norrland, som utgör 58 procent av Sveriges yta, hade två ministrar i den nyss avgångna regeringen men alltså ingen av dem Ulf Kristersson har valt till den just tillträdda.

– Det här är en koalition som pekar ut invandring och integration som det största problemet i Sverige just nu, poängterar Tidholm för kanalen.

Och fortsätter sitt resonemang:

– Det problemet är inte riktigt levande i norra Sverige på samma sätt som i södra. Norra Sverige har andra typer av utmaningar och skulle kanske behöva mer invandring.

Bördiga men inte boende

Två av statsråden är bördiga från Norrland. De är Elisabeth Svantesson med rötterna i västerbottniska Lycksele, men i dag boende i Örebro, och Gunnar Strömmer med rötterna i västernorrländska Örnsköldsvik, men i dag boende i Stockholm.

– Lite svagt och lite lamt, tänker jag, säger en person till P4 Göteborg.

Och funderar i nästa andetag vad den magra utdelningen kan bero på:

– Vi kanske inte har uppmärksammats så mycket i Göteborg, jag vet inte. Eller så är det att vi får ett rödgrönt styre här.

Två namn fanns bland de tänkbara

Innan statsminister Kristersson släppte namnen på ministrarna för den kommande mandatperioden fanns Luleåbon Mattias Karlsson (M) och Kalixbon Linda Frohm (M) med i resonemanget, men närmare än så kom man inte.

I den förra regeringen fanns två representanter från Norrland: civilminister Ida Karkiainen (S) från Haparanda, samt Anna-Caren Sätherberg (S) från Åre.

Foto: L. Ritsvall resp L. Mimietz

Text: Redaktionen

JUST NU: Vilda rykten – ”Lukasjenko är försvunnen”

2025 12 01

Vad har hänt med Belarus diktator Alexander Lukasjenko?

Den frågan ställer sig landets tidigare kulturminister, som menar att Lukasjenko verkar ha försvunnit.

”Ingen information om vad som händer”

Lukasjenko anlände till Oman på Arabiska halvön i fredags, rapporterar Iltalehti.

Men sedan dess har han inte setts offentligt.

Åtminstone enligt Lukasjenkos tidigare kulturminister Pavel Latusjka, som satt i Belarus regering 2009-12 men sedan har stöttat protester mot diktatorn.

– Lukasjenko försvann efter att ha anlänt till Oman den 28 november från Myanmar. För tredje dagen nu har det inte funnits någon officiell information om vad som händer med diktatorn, skriver Latusjka i ett inlägg på X på söndagen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump kallar till stormöte

Mystiskt besök

Den tidigare kulturministern antyder att det är något skumt med diktatorns resa till Oman.

– Enligt mötesprotokollet i Omans huvudstad Muscat kan man med säkerhet konstatera att diktatorns besök i landet varken är ett statsbesök eller ett officiellt besök, hävdar Latusjka.

– Det fanns ingen hedersvakt på flygplatsen, ingen hälsning från högt uppsatt regeringshållning och inga av de attribut som är typiska för stats- eller officiella besök, tillägger han.

Kan handla om pengar

Han tror att diktatorns resa är av privat slag och handlar om pengar.

– Detta är ett privat besök, möjligen relaterat till placering av privata medel som diktatorn stulit från det vitryska folket. För att rättfärdiga användningen av statliga medel måste det dock också finnas ett möte på hög nivå med den omanska ledningen, skriver Pavel Latusjka.

En annan möjlighet är att Lukasjenko har rest till Oman för medicinska ingrepp, spekulerar den tidigare kulturministern.

– Hur kan vi annars förklara hans långvariga, nu tre dagar gamla, försvinnande från allmänheten? frågar sig Latusjka på söndagen.

På måndagen uppge belarusisk statlig media emellertid att diktatorn har träffat sultanen av Oman, Haitham bin Tariq Al Said, enligt tidningen.

Mötet ska ha varit ”exceptionellt” såtillvida att Lukasjenko mottogs i sultanens hem istället för i palatset, enligt belarusisk media.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”11 kronor helt uppåt väggarna” – bråk om euro i Sverige

2025 12 01

En rad experter vill införa euro i Sverige.

I professor Lars Calmfors nya rapport ”Dags för euron?” uttalar sig 14 olika experter om ett eventuellt svenskt eurointräde.

Calmfors själv har ändrat sig i frågan och är numera för att införa euro.

Han får medhåll från tidigare riksbankschefen Stefan Ingves.

Men den föreslagna växelkursen väcker reaktioner.

”Anslutningskurs på 11 kronor”

Stefan Ingves menar att Sverige kan gå med i euron till en anslutningskurs på 11 kronor, rapporterar DI.

– Om vi går med i dag är en kurs på 11 kronor per euro lämplig. Den ska sedan hållas under två år med ett spann på 2,25 procent upp eller ned, säger Stefan Ingves, enligt tidningen.

Men uttalandet väcker reaktioner.

SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist är starkt kritisk till den växelkurs som Ingves ser som rimlig.

– Känns helt uppåt väggarna fel att kronan bör få anslutningskurs mot euron på 11 kronor vid ett ev. framtida eurobeslut!, skriver Bergqvist på X.

LÄS OCKSÅ: Kängan till Europa - "Har inget att säga till om"

”Förefaller heltokig”

Bergqvist medger att han inte har fördjupat sig i Ingves argumentation.

Men han tycker ändå att den föreslagna anslutningskursen verkar ”heltokig”.

– Erkänner: har inte läst Stefan Ingves bevekelsegrunder för denna slutsats (enbart Di-artikel) men nivån förefaller heltokig utifrån en fundamental analys, skriver Robert Bergqvist i inlägget.

En euro kostar idag 10,98 kronor.

Rapporten ”Dags för euron?” är finansierad av Stiftelsen Fritt Näringsliv, och har 14 medförfattare med professor Lars Calmfors i spetsen.

Alla delförfattare är dock inte för en svensk euroanslutning.

Exempelvis anser ekonomiprofessor Karl Walentin att fördelarna med en självständig Riksbank och en egen valuta överväger.

”Skydda kronan i grundlagen”

På senare tid har det höjts flera röster för att Sverige bör införa euron som valuta.

Samtidigt är det också många som säger nej.

I somras argumenterade SD-företrädarna Oscar Sjöstedt, Michael Rubbestad och Fredrik Lindahl för att kronan rent av bör skyddas i grundlagen.

– Ett svenskt skifte från kronan till euron vore ett historiskt misstag, som riskerar att kosta ekonomiskt självbestämmande. Därför bör kronan skyddas i grundlagen, skrev SD-topparna i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen