Deklarationen sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för 2025 och presenterades i riksdagen.

Maria Malmer Stenergard konstaterar att utrikesdeklarationen har tagits fram i en svår säkerhetspolitisk tid. 

Utrikesministern framhåller att Sverige befinner sig i konfrontation med Ryssland och understryker att läget inte kommer förändras under de kommande åren.

– Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland, säger Malmer Stenergard.

– Ryssland kommer fortsätta utgöra ett allvarligt hot mot säkerheten i Europa, oavsett utfallet av kriget i Ukraina. Vår uppgift är ofrånkomlig: vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina, fortsätter ministern som pekar ut stödet till Ukraina som regeringens främsta utrikespolitiska uppgift.

Över 73 miljarder kronor 

Malmer Stenergard betonar att Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått.

Sedan början av invasionen har Sverige bidragit med cirka 73,2 miljarder kronor.  

– För Sverige är stödet till Ukraina inte bara en moralisk plikt, utan en investering i Europas och vår egen säkerhet, självständighet och frihet, säger utrikesministern.

Fakta: Sveriges stöd till Ukraina

Sveriges insatser sedan februari 2022:

Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 73,2 miljarder kronor (6 februari 2025) till olika insatser för att stötta Ukraina. Det inkluderar också visst stöd till Moldavien med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.

• Militärt stöd – 61,9 miljarder kronor
• Humanitärt stöd – 2,3 miljarder kronor
• Finansiellt stöd – 1,44 miljarder kronor
• Uppbyggnad, reformstöd och andra strategiska stöd – 7,6 miljarder kronor

Källa: Regeringskansliet

Foto: Ninni Andersson resp Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det handlar bland annat om RS-virus och mykoplasma.

Men för närvarande är det ett annat virus som utmärker sig specifikt.

Det är säsongsinfluensan, en förrädisk virussjukdom som återkommande orsakar epidemier i Norden, som är på väg att toppa.

"Rejäl smittspridning"

Enligt de senaste siffrorna från Folkhälsomyndigheten har influensafallen ökat med nio procent den senaste veckan jämfört med veckan innan dess.

– En ökning framöver är sannolik i och med den ökade smittspridningen, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Per Hagstam, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Skåne, delar den bedömningen.

– Nu har vi en rätt rejäl smittspridning, säger han till Sveriges Radio.

Värre än fjolåret

Siffrorna pekar på en större smittspridning än förra året. 

Exakt när säsongsinfluensan kommer att nå toppen är inte helt lätt att förutspå, men ofta kan det förekomma runt sportlovet.

Det vill säga nu och de kommande veckorna.

– Sedan är det ibland en långsam nedgång som varar in i mars och ibland tar det slut snabbare, säger Per Hagstam.

Vanlig dödsorsak

Influensa är en av de vanligaste dödsorsakerna, men är samtidigt svår att mäta.

– Det beror på att det är komplikationer efter eller i samband med influensan och inte influensainfektionen i sig som de flesta dör av, förklarar Folkhälsomyndigheten.

– Till exempel kan influensa hos den äldre vara mild och ganska atypisk från början och inte märkas, men kan sedan övergå i en bakteriell lunginflammation. Efterföljande hjärtinfarkt eller hjärtsvikt är också vanligt bland äldre.

Riskgrupper bör vaccineras

Vaccination är fortsatt den mest effektiva förebyggande åtgärden för att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom och död till följd av en influensainfektion.

Varje höst erbjuds influensavaccin som rekommenderas till gravida, personer över 65 år samt andra som tillhör en riskgrupp för allvarlig sjukdom.

Foto P. Tankilevitch

Text: Redaktionen