– Jag kommer informera riksdagens utrikesutskott om det aktuella läget, om de samtal jag för med mina utrikesministerkollegor och med företrädare för Ukraina och USA, samt om regeringens fokus att göra Ukrainas position så stark som möjligt.

Det framhåller utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i en kommentar till SVT.

Uppmanar svenska folket

Ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), kommenterar också säkerhetsläget under tisdagen.

Han konstaterar att läget är allvarligt och uppmanar svenska folket att ta sitt ansvar.

– Omvärlden har blivit om möjligt än mer osäker, det behöver vi ta höjd för i planeringen och arbetet som vi bedriver i Sverige, säger Bohlin till TV4 Nyheterna och tillägger:

– Man tar ansvar för sin egen beredskap och för att kunna göra sig nyttig i samhället om det värsta skulle inträffa.

Sju dagar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har framhållit att svenska folket bör förbereda sig på ett scenario där Sverige försätts i kris eller krig.

Enligt MSB bör allmänheten vara beredd på att klara sig i sju dagar utan hjälp från samhället – till exempel om elsystemet slås ut av främmande makt.

– Du förväntas klara dig i en vecka utan samhällets hjälp vid ett strömavbrott, understryker MSB på sin hemsida.

Myndigheten har tidigare skickat ut en uppdaterad version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till samtliga hushåll i Sverige.

Den nya broschyren skiljer sig åt från tidigare versioner.

– Den har större fokus på beredskapen för krig och innehåller en översiktlig beskrivning av hur du ska agera vid höjd beredskap. Den beskriver bland annat olika skydd vid militära angrepp, vad du bör ta med vid utrymning och hur oro kan hanteras, uppger MSB.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av nummerupplysningstjänsten Truecaller.

Telefonsamtalet som pekas ut är samtal från nummer som inte finns i kontaktlistan i telefonen.

Omkring 70 procent av svenska folket svarar att de känner oro när de blir uppringda av “okänt nummer”. 

Bland kvinnor är siffran ännu högre – 75 procent uppger att de känner irritation, obehag eller oro när ett okänt nummer ringer.

Enligt Truecaller är resultatet ett tydligt tecken på att svenskarna inte längre litar på att den som ringer upp gör det med goda avsikter.

– Att så många känner oro när det ringer från ett okänt nummer är en tydlig signal om att förtroendet för telefonen som en trygg kommunikationskanal har rubbats. Bedragarnas framfart har förändrat vårt beteende i grunden, säger Fredrik Kjell, operativ chef på Truecaller i Sverige.

Så agerar svenska folket

Undersökningen visar också att många personer vidtar olika åtgärder vid samtal från ett okänt nummer.

Mer än var fjärde kvinna, 26 procent, låter samtalet ringa ut. Var tredje person söker däremot upp numret för att se vem som ringer innan de tar beslut om att svara eller inte. 

– Vi vill känna oss trygga när telefonen ringer, men idag väcks ofta oro och misstänksamhet i stället. Det visar att behovet av att veta vem som ringer aldrig har varit större, säger Fredrik Kjell.

Skillnader mellan åldersgrupper 

I den yngre målgruppen (18-34 år) är det vanligare att svara på samtal från okänt nummer. Hela 38 procent uppger att de plockar upp luren. Bland svenskar i åldrarna 56-79 år är motsvarande siffra 25 procent.

– Telefonen ska förenkla vår vardag, inte skapa stress. Med rätt verktyg kan vi ta tillbaka kontrollen och känna oss trygga med varje samtal, säger Fredrik Kjell.

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen