Regeringen ställer hårt krav på arbetslösa invandrare

2023 04 20

Det uppger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) i en intervju med DN.

Ministern framhåller att fler utrikes födda måste vara beredda att flytta till en annan plats i Sverige.

– Det är en enorm skillnad på arbetslösheten i till exempel Pajala och i Lessebo. Med detta som bakgrund måste man som vuxen och frisk vara beredd att flytta dit jobben finns. De kraven kommer att växa, säger han till tidningen.

I dag ställer Arbetsförmedlingen redan krav på att arbetslösa ska flytta dit jobben finns.

Johan Pehrson dömer ut myndighetens arbete.

– Arbetsförmedlingen lever i dag inte upp till kravet att man ska vara beredd att flytta dit jobben finns. Vi förtydligar nu att man ska öka den geografiska rörligheten och vi kommer att följa upp det, säger han till DN.

Nytt tilläggsdirektiv

Regeringen går nu fram med ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om förbättrad arbetsmarknadsetablering.

Syftet är att förtydliga styrningen inom integrationspolitiken.

Kravbilden ska höjas och större ansvar ska läggas på individen

– Styrningen behöver tydligare inkludera social, kulturell, ekonomisk, språklig samt demokratisk integration och anpassning. Styrningen ska främja mätbarhet och syfta till att utvecklingen på det integrationspolitiska området kan följas över tid, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Tydligare fokus”

Johan Pehrson framhåller att det krävs en rad nya åtgärder för att få in fler utrikesfödda i arbetslivet. 

–  Vi har betydande integrationsutmaningar i form av utanförskap och bidragsberoende. Här måste vi gå fram med flera olika åtgärder. Det finns ett behov av att förtydliga styrningen och följa upp om målet för integrationspolitiken uppfylls. Det handlar om tydligare fokus på bland annat språk och självförsörjning, säger ministern.

Stora skillnader

Arbetslösheten bland utrikes födda uppmätte 16 procent i SCB:s senaste mätning i mars. 

För inrikes födda var motsvarande siffra 4,6 procent. 

Historiskt väderbesked i Sverige – första gången sedan 1859

2026 06 03

Det visar färska siffror från mätstationer runt om i landet.  

Ett 50-tal stationer i Svealand och Norrland med mycket långa mätserier noterade rekordhög vårmedeltemperatur, uppger SMHI.

Årstiden blev bland annat rekordvarm i:

- Uppsala, mätstart 1722

- Stockholm, mätstart 1756

- Härnösand, mätstart 1787

Varmaste sedan 1859

I sin helhet blev våren i Sverige 2026 den varmaste som uppmätts sedan de landsomfattande mätningarna inleddes 1859.

– Värmen märktes tydligast i landets norra delar, där flera gamla rekord slogs med god marginal. På flera platser i Lappland hamnade vårens medeltemperatur dessutom över noll grader för första gången sedan mätningarna startade, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

En stark bidragande faktorn till rekordvärmen var den ovanligt milda marsmånaden, som gav våren en mycket varm start.  

– April och maj blev inte lika extrema i hela landet. I södra Sverige låg temperaturerna tidvis närmare det normala, medan norra Sverige fortsatte att ha temperaturer över det normala, uppger Lasse Rydqvist.

Högsta temperaturen

Vårens varmaste dag inträffade den 1 maj i Oskarshamn, då termometern visade 28,6 grader.

Årstidens lägsta temperatur, 23 minusgrader, noterades den 2 mars i Gielas i Lappland.

LÄS OCKSÅ: Dråpslag för många som väljer elbil – stödet kan försvinna 

Extremvärme i Europa

Samtidigt drabbades stora delar av Europa av en extrem värmebölja i maj. Värmerekord har noterats i bland annat, Portugal, Storbritannien och Frankrike.

Extremvärmen kopplas till väderfenomenet El Niño, som är ovanligt starkt i år.

Värmeböljan orsakades av en så kallade värmekupol, där varm luft från Nordafrika har fångats under ett kraftfullt högtrycksområde.

– Det handlar förenklat om ett kraftigt högtryck där varm luft stängs in och pressas nedåt, ungefär som under ett lock, framhåller Klarts Lasse Rydqvist.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen