De senaste åren har varit skakiga sådana för elbilsmarknaden.

Många har dock pekat på att en vändning kan komma i samband med att konjunkturen pekar uppåt igen.

Regeringen har i dagarna presenterat ett nytt beslut om en premie gällande elbilar.

Nu får beslutet kraftig kritik från Riksförbundet M Sverige.

Så fungerar det

Den nya premien går ut på att skrota en äldre bil med förbränningsmotor och istället skaffa en elbil.

– Skrotningspremien innebär att privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor får en subvention på 10 000 kronor om man i samband med skrotningen köper eller leasar en ny eller begagnad elbil istället, förklarar regeringen.

“Är en viktig del”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har uttalat sig om beslutet.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn, säger hon.

– Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045.

Får hård kritik

Riksförbundet M Sverige riktar hård kritik mot beslutet, och kallar det i ett pressmeddelande för symbolpolitik.

– Det här är symbolpolitik utan verklighetsförankring, Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

– Regeringen vill bara kunna skryta om att man infört en skrotningspremie och en sorts miljöbonus, men att utformningen innebär att väldigt få privatpersoner lockas av förslaget vill man helst inte prata om.

“Kommer inte ha råd”

Riksförbundet fortsätter.

– Den som kör en skrotfärdig bil idag kommer inte att ha råd att köpa en elbil imorgon. 

– Tanken med en skrotningspremie är att de med små ekonomiska marginaler, och som kör de äldsta bilarna, ändå ska kunna byta upp sig till en lite nyare, renare och trafiksäkrare bil.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen