Regeringen går fram med nytt förbud: “Helt i strid med svenska värderingar”

2025 04 22

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna är överens.

Nu ska flera omtalade övergrepp kriminaliseras genom en ny lag.

Det meddelar de fyra Tidöpartierna på tisdagen.

Bland annat ska det uttryckligen bli olagligt med så kallade oskuldskontroller. 

– Den här sortens övergrepp förekommer i Sverige, men det händer också att flickor och kvinnor som bor i Sverige genomgår oskuldskontroller och oskuldsingrepp i utlandet, framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med representanter från L, SD och KD.

Enligt Tidöpartierna finns det sannolikt dessutom ett stort mörkertal. 

– Det handlar om djupt integritetskränkande kontroller av flickors och kvinnors sexualitet, ofta under hård press från omgivningen. Det här står helt i strid med de grundläggande värderingar som vi har i Sverige, understryker politikerna.

Ska kunna dömas även vid samtycke

Förutom oskuldskontroller ska även det som kallas för oskuldsintyg och oskuldsingrepp omfattas av de nya lagarna.

Genom att kriminalisera sådana här grova övergrepp stärker vi på ett mycket konkret sätt skyddet för den personliga integriteten för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext, skriver Gunnar Strömmer.

Enligt förslaget ska den som utför en oskuldskontroll eller ett oskuldsingrepp kunna dömas till fängelse i högst ett år. Böter eller fängelse i högst sex månader ska gälla för den som utfärdar ett oskuldsintyg.

En person ska kunna dömas för brottet även om det finns samtycke från flickan eller kvinnan.

Utretts i flera år

Frågan om oskuldskontroller har varit på tapeten i flera år.

Redan 2021 påkallade den dåvarande S-regeringen problemet. Ett drygt år senare tillsatte den nuvarande regeringen en statlig utredning om att göra oskuldskontroller och oskuldsintyg olagligt.

– Den här typen av kontroller av flickors och kvinnors sexualitet är oaccept­abla. Det är därför angeläget att kunna ingripa mot personer som utför oskulds­kontroller, oskulds­intyg och oskulds­operationer, sade Gunnar Strömmer när utredningen tillsattes.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

LÄS MER:

Kräver ökat stöd – för ekonomiskt utsatta: “Inte bara för mat”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Guldpriset chockar – ”extrem rörelse”

2025 04 22

Guldpriset skjuter i höjden.

Under tisdagen noterar guldpriset rekordhöga nivåer.

Ett uns guld, motsvarande cirka 28 gram, kostar 3 500 dollar, rapporterar AFP.

Summan motsvarar omkring 33 000 kronor.

Mitt under tullkaoset

Rekordökningen inträffar under en turbulent tid på världens finansmarknader. President Donald Trumps tullar har fått börser att svaja runt om i världen.

Efterfrågan på guld har ökat kraftigt i takt med att osäkerheten på marknaden stigit. Att investera i guld betraktas som ”tryggare”, eftersom guld ofta behåller eller ökar sitt värde, trots ekonomiska oroligheter.

”Extrem rörelse”

Ole Sloth Hansen, råvaruanalytiker på danska Saxobank, beskriver guldmarknaden som en ”fristad” för investerare.

Vidare konstaterar experten att Trumps ekonomiska politik är orsaken till den kraftiga uppgången.

– Det är definitivt en extrem rörelse vi ser just nu. Vi kommer att få se ett stort återfall under lång tid framöver, så länge vi har en president som heter Trump. För han skapar bara kaos, vilket marknaden hatar, säger Ole Sloth Hansen till TV2.

LÄS MER HÄR:

“Betydande framsteg” i tullförhandlingar | Ekonomibladet

Trump går till attack – börsen störtdyker | Ekonomibladet

Wall Street-analytiker: Här är tre utdelningsaktier som ser bra ut | Ekonomibladet

Foto:

Text: Redaktionen


Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 22

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor.

Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas tillbaka, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betala tillbaka.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen