Råttkaos väntas i svensk stad på torsdag – “Kommer vara påtagligt”

2024 04 14

En kommande strejk kan vara på väg att ställa till det rejält i Skåne.

Det handlar om fackförbundet Kommunals krav på SKR om förbättringar gällande bland annat lönevillkor och regler för dygnsvila.

På torsdag nästa vecka lär medlemmarna gå ut i strejk.

Det handlar om över 5 000 medlemmar på 750 arbetsplatser runt om i landet.

Fruktar kaos

Strejken berör flera olika områden.

Bland annat renhållningsarbetare, där nästan alla renhållningsarbetare i Lund ingår i varslet.

Därför fruktar nu staden råttkaos och överfulla soptunnor i och med strejken.

Det rapporterar TV4.

“Kommer bli påtagligt”

Andra yrkesgrupper som berörs är bland annat lokalvårdare och måltidspersonal.

Just renhållningsarbetarnas deltagande i strejken väntas leda till obehagliga utmaningar.

– Det kommer ju att bli överfulla tunnor. Vi ser råttor varje dag, så det är något som kommer att bli påtagligt om det blir strejk, säger Nicklas Kryger som arbetar med saken i staden, till TV4.

Har krävt ordning

Fackförbundet kommunal framhåller att strejken kommer att utbryta om parterna inte kommer överens.

– Kommunal har i årets avtalsförhandlingar bland annat krävt ordning och reda i löneprocesserna, där Kommunal menar att ett skriftlighetskrav vid lönesättning och utbetalning av ny lön i tid, borde vara rena hygienfaktorer i Sveriges största kollektivavtal. Vilket motparten inte velat tillmötesgå, förklarar fackförbundet.

– Kommunal har även krävt att ett helhetsgrepp tas för att skapa hållbara arbetstider, samt förbättringar i dygnsviloregleringarna för bland annat räddningstjänst och LSS-verksamhet. Villkor som motparten i stället vill försämra.

“Rimliga krav”

Vidare menar man att det inte rör sig om någonting taget ur luften.

– Medlemmarna i Kommunal kräver inga fantasier. Vi har haft rimliga krav. I en svår ekonomisk tid tar vi ansvar för att få ner inflationen och inte bära in yrkanden som är kostnadsdrivande. SKR och Sobona har ändå inte kunnat gå oss till mötes, säger Malin Ragnegård, ordförande Kommunal.

Foto: J. Cotten

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen