Rasmus Paludan skickar löfte till Erdogan

2023 01 26

Efter koranbränningen meddelar nu Paludan att han kommer ägna sig åt ytterligare aktioner.

Sveriges Natoansökan har under den senaste tiden utmanats av flera händelser som provocerat Turkiet.

En docka föreställande president Erdogan har hängts upp i Stockholm och protester har genomförts emot det turkiska styret utöver den koranbränning som fått internationell uppmärksamhet.

Nu kommer Rasmus Paludan med ett löfte riktat mot Erdogan, rapporterar Aftonbladet.

– Jag kommer bränna en koran framför den turkiska ambassaden i Köpenhamn varje fredag tills Sverige släpps in i Nato, säger Paludan.

“Det är hans fel”

Paludan har för avsikt att genomföra koranbränningen varje fredag klockan 14.

Han hävdar att han hoppas att Sverige ska släppas in i Nato, och menar att han ser Erdogan som en anledning till koranbränningarna. 

– Som jag ser det är Erdogan en lögnare, och det är hans fel att det är nödvändigt att bränna en koran för att lära honom hur yttrandefrihet fungerar. När han säger att det är någon annans fel så vet han inte hur kausalitet fungerar, säger han.

Käppar i hjulen

Den senaste tidens händelser har satt käppar i hjulen vad gäller Sveriges Natoansökan.

Under en pressträff i tisdags underströk statsminister Ulf Kristersson (M) vikten av ett medlemskap.

– Ingen nationell säkerhetsfråga är nu viktigare för Sverige än att vi tillsammans med Finland snabbt blir medlemmar i Nato, sade han då.

Fick medhåll

Statsministern fick medhåll av utrikesminister Tobias Billström (M) som förtydligade situationen.

– Nu är det viktigt att vi fokuserar på rätt sak, nämligen att Sverige tillsammans med Finland skyndsamt blir medlemmar i Nato. Våra länders processer är koordinerade. vi har ett nära försvarssamarbete. Att vi gemensamt blir medlemmar är också viktigt för Nato som helhet, vilket gör att alla parter gynnas av att vi går med samtidigt, sade utrikesministern.

“Omfattas av säkerhetsgarantier”

I maj förra året ansökte den dåvarande regeringen om medlemskap i Nato mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Regeringen menar att det är av yttersta vikt att säkra medlemskapet.

– Den främsta konsekvensen av ett eventuellt medlemskap i Nato är att Sverige skulle bli en del av Natos kollektiva säkerhet och omfattas av säkerhetsgarantier enligt det Nordatlantiska fördragets artikel 5, framhåller regeringen.

Foto: Stram Kurs resp Nato

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 oktober 2026

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen