Ilska mot hög avgift för bilister – går från 10 till 500 kronor

2025 04 01

Bilister riskerar att drabbas av “unikt höga” påminnelseavgifter.

Det flaggar Riksförbundet M Sverige för på tisdagen.

Branschorganisationen syftar på vad som händer för den som missar att betala trängselavgiften för infart i Göteborg eller Stockholm.

– En räkning som till en början kan vara på mindre än tio kronor får 500 kronor i påslag, framhåller M Sverige.

"Brukar inte uppskattas"

Enligt förbundet är den “på tok för höga” påminnelseavgiften enbart möjlig eftersom ett riksdagsbeslut ligger bakom. Det finns ingen annan aktör som kan ta ut så höga påminnelseavgifter på belopp i den storleken.

– Politikerna borde se till det större sammanhanget. Företag som överraskar med drakoniska påminnelse- och fakturaavgifter brukar inte uppskattas, varken av konsumenterna eller politiker, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige, i ett uttalande.

Drar in 200 miljoner per år

Det var efter ett beslut 2009 som avgiften höjdes till 500 kronor.

Och räkningarna är en viktig inkomstkälla till infrastrukturbudgeten. Enligt M Sverige handlar det om hisnande 200 miljoner kronor per år enbart från påminnelseavgifterna.

Men förbundet understryker att infrastrukturens finanser inte kan byggas på att “människor gör fel”.

– Vad händer om alla plötsligt betalar in fakturorna från trängselskatten i tid? Det vore pinsamt om det leder till att infrastrukturprojekt stannar av, säger Jacob Sidenvall. 

"Eget ansvar"

Transportstyrelsen understryker att det är bilistens eget ansvar att betala i tid.

– Beloppet ska finnas på Transportstyrelsens konto för trängselskatt senast det datum som anges på avin. Det är du som är fordonsägare som ansvarar för att skatten betalas i tid och med rätt betalningsreferens, även om du inte har fått en av, framhåller myndigheten.

Men enligt M Sverige är påminnelseavgiften “helt oproportionerlig" till fakturans ordinarie belopp. 

Dessutom syns en kraftig ökning av avgifter för utländska fordon, vilket innebär att många som besöker städerna sällan också drabbas.

– Det är viktigt att systemet uppfattas som legitimt, men i nuläget sticker denna avgift ut väldigt mycket både ifrån andra påminnelseavgifter och från månadsavin för den som bara är inne i stan någon gång per månad, säger Jacob Sidenvall.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

JUST NU: Stefan Löfven har fått nog – “nu är det slut”

2025 04 01

Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven har fått nog.

Nu loggar den tidigare S-ledaren ut från Facebook för gott.

Det meddelar Löfven i ett inlägg på tisdagen.

– Nu är det slut med mitt deltagande på Facebook, framhåller den forne statsministern.

"Kan inte vara delaktig"

Stefan Löfven understryker att de globala medieföretagen är en fara för demokratin.

– Jag kan inte längre vara delaktig i eller vara med och stödja medieplattformar som bidrar till att undergräva demokratin, menar han.

Löfven vidareutvecklar inte sitt resonemang i inlägget utan avslutar kort.

– Medveten om att många goda krafter finns här vill jag samtidigt säga: tack alla vänner, vi träffas i andra sammanhang. 

– Så länge du finns med här – gör ditt bästa för att stå upp för det goda!

Inte ensam

Stefan Löfven är inte den enda tidigare statsministern att lämna Facebook.

För några veckor sedan gjorde Thorbjørn Jagland, statsminister i Norge mellan 1996 och 1997, samma sak.

Norrmannen uttryckte att han inte vill vara en del av “de amerikanska teknikjättarnas algoritmmanipulerade plattformar”.

– De är en stor fara för världen, uttrycker Thorbjørn Jagland i ett långt inlägg med rubriken “Farväl till Facebook”.

"Mer hat och fundamentalism"

Enligt Jagland var det techmiljardärerna Elon Musk och Mark Zuckebergs vurmande för USA:s president Donald Trump och uppmaningar om att ansluta sig till Trumps “modiga nya värld” som blev startskottet på bojkotten.

– Sociala medier delar upp världen i ekokammare där det blir mer och mer hat och fundamentalism. Ungdomarna tror att politiskt engagemang sker på sociala medier, skriver Jagland och fortsätter:

– Men en lag kan inte “twittras”, den måste antas. En institution kan inte “twittras”, den måste byggas genom politiska beslut. Fred kan inte “twittras”, den måste uppnås genom diplomati och kompromisser.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Raseri mot aprilskämt – ”osmakligaste någonsin”

2025 04 01

Ett aprilskämt från Haparanda kommun har landat snett.

I ett inlägg på Facebook skämtar kommunen om att man kommer införa ransonering av preventivmedel. Detta för att öka barnafödandet i Haparanda.

– Ransoneringen gäller för personer mellan 25 och 40 år.Ett preventivmedel som dock inte ingår i ransoneringen och därmed tillåts att användas årets alla dagar från och med den 1 april är det så kallade ”Det finska rycket”, står det i inlägget.

Vidare citeras ”vice kommunalrådet herr Rolfs” som berättar att kommunen kommer införa en ”heta linjen-telefontjänst".

– Dit man kan vända sig för att få tips och råd, till förmån för extra krydda i sänghalmen.

Starka reaktioner

Aprilskämtet väcker starka reaktioner. Många personer har reagerat mot inlägget som de anser är osmakligt, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till flera läsare. 

Kritik mot skämtet noteras även i kommentarsfältet på Facebook.

– Osmakligt och mansgrisbeteende. Vi har världsdelar/stater där aborträtt och kvinnornas rätt att själva bestämma över sin kropp hotas, skriver en användare.

– Grattis Haparanda stad till det äckligaste och mest pinsamma aprilskämt någonsin. Ni borde skämmas! Fräsch bild man får av kommunalrådet och vice kommunalrådet, framhåller en annan.

Kommunen svarar

Haparanda kommun beklagar att skämtet väckt obehag hos många invånare.

– Det är tråkigt att skämtet fått negativa reaktioner, i och med att det är ett rent aprilskämt, framhåller kommunen i en kommentar till Aftonbladet.

Kraftig nedgång

Barnafödandet fortsätter att minska i Sverige.

2024 var barnafödandet i Sverige det lägsta på 22 år.

– Under 2024 föddes det 98 500 barn i Sverige. Det är 1 600 färre än året innan vilket innebär en minskning med 1,6 procent, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Haparanda är en av kommunerna där barnafödandet har minskat mest. Det visar statistik från försäkringsbolaget Dina Försäkringar.

Här är kommunerna där barnafödandet per kvinna har minskat mest under åren 2000-2023:

Essunga -38,2 %
Gnesta -35,6 %
Vilhelmina -35,5 %
Haparanda -33,7 %
Norberg -31,2 %
Färgelanda -30,3 %
Storuman -30,1 %
Åmål -27,8 %
Klippan -27,5 %
Torsby -26,2 %

Foto:  A. Fotos

Text: Redaktionen