Sedan starten 2015 har man kommit upp i nästan 700 000 användare.

Men nu rasar många av dem mot appen med namnet Bower – efter ha blivit blåst på insatser man gjort under flera års tid, rapporterar Svenska Dagbladet.

Nollställde alla poäng

Upplägget med Bower är följande.

Användare återvinner skräp och blir belönad med poäng när man sorterar förpackningar rätt. Poängen kan sedan omvandlas till pengar.

Anslutna företag som bidrar till att finansiera appen är bland annat Nestlé och Mondelez, som står bakom populära Marabouchokladen, 

Men vid förra månadsskiftet genomförde Bower en förändring och nollställde plötsligt användares poäng – även hos folk som sparat i flera år.

– Över 1 700 poäng borta, inte alls kul när man har kämpat ihop dessa. Dessutom fult att göra ändringar i månadsskiftet så man inte hinner lösa in insamlade poäng till pengar innan de gör om, men det var väl uträknat, framhåller en upprörd kund enligt tidningen.

"Riktigt dåligt"

Den stora skillnaden är att användare nu enbart får poäng om man sorterar förpackningar från något av de 500 varumärken som samarbetar med Bower.

Tidigare kunde man slänga vilken som helst och bli belönad.

Förändringen sågas nu längs med fotknölarna.

– Riktigt dåligt, alla mina poäng försvann och det var många timmars skanning. Det var dålig belöning redan då och nu ska det vara ännu sämre för att nästan inga företag är anslutna????, dundrar en kund på sociala medier.

Känner sig lurade

Även om det inte handlar om några stora summor känner många sig lurade.

Bowers förklaring är att man expanderat globalt och att en modell där man kunde betala för alla förpackningar inte blev ekonomiskt hållbart.

Att man användare inte kunde ha kvar sina poäng beror på ett transaktionstak som skulle orsaka “total inflation”, säger Bowers vd Suwar Mert till SvD.

"Världen en bättre plats tack vare oss"

Enligt Bower handlar deras idé om att ge möjlighet till ett cirkulärt levnadssätt.

– Vi skapar en global gemenskap som är engagerad i att minska avfallet och att föreställa oss en värld där varje material värderas och används till fullo, skriver man på sin hemsida.

Appen har 680 000 registrerade användare som enligt egna uppgifter återvunnit över 100 miljoner förpackningar.

– Världen är en bättre plats tack vare vår community av varumärken och konsumenter som redan har anslutit sig till rörelsen, framhåller Bower vidare.

Foto: N. Dumlao

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen