Rapport: 200 000 ryssar har flytt från Putin

2023 02 06

Sedan Vladimir Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har en massflykt från Ryssland ägt rum.

Hundratusentals ryssar har lämnat sitt hemland sedan diktatorn beordrade sin fullskaliga invasion av Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som Putin gav besked om i september förra året.

Nu är det också kartlagt var 200 000 av flyktingarna har tagit vägen.

Starka relationer

Landet som har tagit emot den stora mängden ryssar är Serbien.

Ett land som beskrivs som Putins närmast allierade i Europa och som genom historiska, religiösa och kulturella band förstärkt sina relationer genom ryska inflytandekampanjer.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Vägrat sanktioner

Serbien har till skillnad mot den betydande majoriteten av västvärlden inte infört sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget.

Samtidigt stödjer Ryssland Serbiens anspråk på den tidigare provinsen Kosovo, som av väst erkändes som självständig 2008.

– Samtidigt vill Serbien gå med i Europeiska unionen. Den populistiske presidenten Aleksandar Vucic har fördömt invasionen, och omkring 200 000 ryssar har svämmat in i landet under det senaste året, med många som söker ett nytt liv i ett broderligt land fritt från Kremls förtryck, rapporterar AP.

"Är emot Putin"

Anledningarna till flykten från Putin varierar.

En del har flytt för att undvika att skickas till fronten eller för att sanktionerna slagit undan benen för deras företag eller jobb.

Andra har lämnat landet i protest mot diktatorn.

– Vi är emot Putin och för ett demokratiskt Ryssland och vi är självklart emot kriget i Ukraina, säger Anastasia Demidova till nyhetsbyrån.

"Enda landet som vill ha dem"

Att det har blivit just Serbien var dock inte nödvändigtvis förstavalet.

De flesta länder i västvärlden hade inte tagit emot dem.

– De valde inte det här landet utan kom hit för att det är det enda som kunde tänka sig att ha dem, säger historikern Aleksej Timofejev.

Kandidatstatus till EU

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och befinner sig tillsammans med Albanien, Nordmakedonien, Turkiet och Ukraina på listan över länder med kandidatstatus.

I ett reportage av SVT 2022 beskrivs att “många serber säger att hjärtat hör till Ryssland men hjärnan Europa”.

– Det är en dubbel känsla bland serberna. Du hör dem som jämför den ryska invasionen av Ukraina med interventionen av Nato i före detta Jugoslavien 1999. Det är en invasion som genomförts utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, säger Stefan Vladisaljev, säkerhetspolitisk expert med fokus på Östeuropa och Kina, till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen