Rapport: 200 000 ryssar har flytt från Putin

2023 02 06

Sedan Vladimir Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har en massflykt från Ryssland ägt rum.

Hundratusentals ryssar har lämnat sitt hemland sedan diktatorn beordrade sin fullskaliga invasion av Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som Putin gav besked om i september förra året.

Nu är det också kartlagt var 200 000 av flyktingarna har tagit vägen.

Starka relationer

Landet som har tagit emot den stora mängden ryssar är Serbien.

Ett land som beskrivs som Putins närmast allierade i Europa och som genom historiska, religiösa och kulturella band förstärkt sina relationer genom ryska inflytandekampanjer.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Vägrat sanktioner

Serbien har till skillnad mot den betydande majoriteten av västvärlden inte infört sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget.

Samtidigt stödjer Ryssland Serbiens anspråk på den tidigare provinsen Kosovo, som av väst erkändes som självständig 2008.

– Samtidigt vill Serbien gå med i Europeiska unionen. Den populistiske presidenten Aleksandar Vucic har fördömt invasionen, och omkring 200 000 ryssar har svämmat in i landet under det senaste året, med många som söker ett nytt liv i ett broderligt land fritt från Kremls förtryck, rapporterar AP.

"Är emot Putin"

Anledningarna till flykten från Putin varierar.

En del har flytt för att undvika att skickas till fronten eller för att sanktionerna slagit undan benen för deras företag eller jobb.

Andra har lämnat landet i protest mot diktatorn.

– Vi är emot Putin och för ett demokratiskt Ryssland och vi är självklart emot kriget i Ukraina, säger Anastasia Demidova till nyhetsbyrån.

"Enda landet som vill ha dem"

Att det har blivit just Serbien var dock inte nödvändigtvis förstavalet.

De flesta länder i västvärlden hade inte tagit emot dem.

– De valde inte det här landet utan kom hit för att det är det enda som kunde tänka sig att ha dem, säger historikern Aleksej Timofejev.

Kandidatstatus till EU

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och befinner sig tillsammans med Albanien, Nordmakedonien, Turkiet och Ukraina på listan över länder med kandidatstatus.

I ett reportage av SVT 2022 beskrivs att “många serber säger att hjärtat hör till Ryssland men hjärnan Europa”.

– Det är en dubbel känsla bland serberna. Du hör dem som jämför den ryska invasionen av Ukraina med interventionen av Nato i före detta Jugoslavien 1999. Det är en invasion som genomförts utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, säger Stefan Vladisaljev, säkerhetspolitisk expert med fokus på Östeuropa och Kina, till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen