Rapport: 200 000 ryssar har flytt från Putin

2023 02 06

Sedan Vladimir Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har en massflykt från Ryssland ägt rum.

Hundratusentals ryssar har lämnat sitt hemland sedan diktatorn beordrade sin fullskaliga invasion av Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som Putin gav besked om i september förra året.

Nu är det också kartlagt var 200 000 av flyktingarna har tagit vägen.

Starka relationer

Landet som har tagit emot den stora mängden ryssar är Serbien.

Ett land som beskrivs som Putins närmast allierade i Europa och som genom historiska, religiösa och kulturella band förstärkt sina relationer genom ryska inflytandekampanjer.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Vägrat sanktioner

Serbien har till skillnad mot den betydande majoriteten av västvärlden inte infört sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget.

Samtidigt stödjer Ryssland Serbiens anspråk på den tidigare provinsen Kosovo, som av väst erkändes som självständig 2008.

– Samtidigt vill Serbien gå med i Europeiska unionen. Den populistiske presidenten Aleksandar Vucic har fördömt invasionen, och omkring 200 000 ryssar har svämmat in i landet under det senaste året, med många som söker ett nytt liv i ett broderligt land fritt från Kremls förtryck, rapporterar AP.

"Är emot Putin"

Anledningarna till flykten från Putin varierar.

En del har flytt för att undvika att skickas till fronten eller för att sanktionerna slagit undan benen för deras företag eller jobb.

Andra har lämnat landet i protest mot diktatorn.

– Vi är emot Putin och för ett demokratiskt Ryssland och vi är självklart emot kriget i Ukraina, säger Anastasia Demidova till nyhetsbyrån.

"Enda landet som vill ha dem"

Att det har blivit just Serbien var dock inte nödvändigtvis förstavalet.

De flesta länder i västvärlden hade inte tagit emot dem.

– De valde inte det här landet utan kom hit för att det är det enda som kunde tänka sig att ha dem, säger historikern Aleksej Timofejev.

Kandidatstatus till EU

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och befinner sig tillsammans med Albanien, Nordmakedonien, Turkiet och Ukraina på listan över länder med kandidatstatus.

I ett reportage av SVT 2022 beskrivs att “många serber säger att hjärtat hör till Ryssland men hjärnan Europa”.

– Det är en dubbel känsla bland serberna. Du hör dem som jämför den ryska invasionen av Ukraina med interventionen av Nato i före detta Jugoslavien 1999. Det är en invasion som genomförts utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, säger Stefan Vladisaljev, säkerhetspolitisk expert med fokus på Östeuropa och Kina, till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen