Rapport: 200 000 ryssar har flytt från Putin

2023 02 06

Sedan Vladimir Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har en massflykt från Ryssland ägt rum.

Hundratusentals ryssar har lämnat sitt hemland sedan diktatorn beordrade sin fullskaliga invasion av Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som Putin gav besked om i september förra året.

Nu är det också kartlagt var 200 000 av flyktingarna har tagit vägen.

Starka relationer

Landet som har tagit emot den stora mängden ryssar är Serbien.

Ett land som beskrivs som Putins närmast allierade i Europa och som genom historiska, religiösa och kulturella band förstärkt sina relationer genom ryska inflytandekampanjer.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Vägrat sanktioner

Serbien har till skillnad mot den betydande majoriteten av västvärlden inte infört sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget.

Samtidigt stödjer Ryssland Serbiens anspråk på den tidigare provinsen Kosovo, som av väst erkändes som självständig 2008.

– Samtidigt vill Serbien gå med i Europeiska unionen. Den populistiske presidenten Aleksandar Vucic har fördömt invasionen, och omkring 200 000 ryssar har svämmat in i landet under det senaste året, med många som söker ett nytt liv i ett broderligt land fritt från Kremls förtryck, rapporterar AP.

"Är emot Putin"

Anledningarna till flykten från Putin varierar.

En del har flytt för att undvika att skickas till fronten eller för att sanktionerna slagit undan benen för deras företag eller jobb.

Andra har lämnat landet i protest mot diktatorn.

– Vi är emot Putin och för ett demokratiskt Ryssland och vi är självklart emot kriget i Ukraina, säger Anastasia Demidova till nyhetsbyrån.

"Enda landet som vill ha dem"

Att det har blivit just Serbien var dock inte nödvändigtvis förstavalet.

De flesta länder i västvärlden hade inte tagit emot dem.

– De valde inte det här landet utan kom hit för att det är det enda som kunde tänka sig att ha dem, säger historikern Aleksej Timofejev.

Kandidatstatus till EU

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och befinner sig tillsammans med Albanien, Nordmakedonien, Turkiet och Ukraina på listan över länder med kandidatstatus.

I ett reportage av SVT 2022 beskrivs att “många serber säger att hjärtat hör till Ryssland men hjärnan Europa”.

– Det är en dubbel känsla bland serberna. Du hör dem som jämför den ryska invasionen av Ukraina med interventionen av Nato i före detta Jugoslavien 1999. Det är en invasion som genomförts utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, säger Stefan Vladisaljev, säkerhetspolitisk expert med fokus på Östeuropa och Kina, till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


21 juni 2026

Ny avgift införs första juli – blir dyrare att handla

2026 06 21

Snart blir det dyrare att beställa varor från länder utanför EU.

På senare år har kinesiska e-handelsjättar som Shein och Temu fullkomligt exploderat.

För att stötta inhemsk handel har EU tagit fram ett nytt regelverk som i praktiken innebär att det blir dyrare för svenskar att beställa varor från länder utanför EU.

Detta i form av en ny tullavgift som kommer att gälla från och med den första juli.

Ny tullavgift

Från och med den första juli införs en tullavgift på 3 euro – knappt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 645 kronor.

Det här gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU. 

– Har du beställt före den 1 juli? Om dina varor kommer till EU och anmäls för import efter den 30 juni tas en tullavgift ut, oavsett när du gjorde din beställning, förklarar Tullverket.

Allt utanför EU

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU. 

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor. 

– Beställer du flera varor med ett sammanlagt värde över 150 euro betalar du en procentuell tullavgift baserat på varornas värde, fortsätter Tullverket.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Tre offentliga skäl

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

Ersätts 2028

Tullavgiften kommer att gälla inom hela unionen.

Avgiften är tillfällig och ersätts med en procentuell tullavgift från den 1 juli 2028. 

– Om varan till exempel har gått sönder under transporten och du har reklamerat den, kan den som är deklarant ansöka om att få tillbaka avgifter från Tullverket, framhåller myndigheten.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen