Rapport: 200 000 ryssar har flytt från Putin

2023 02 06

Sedan Vladimir Putin började mobilisera för kriget i Ukraina har en massflykt från Ryssland ägt rum.

Hundratusentals ryssar har lämnat sitt hemland sedan diktatorn beordrade sin fullskaliga invasion av Ukraina, enligt nyhetsbyrån AP.

Majoriteten försökte desperat ta sig ur landet i samband med den “partiella mobilisering” som Putin gav besked om i september förra året.

Nu är det också kartlagt var 200 000 av flyktingarna har tagit vägen.

Starka relationer

Landet som har tagit emot den stora mängden ryssar är Serbien.

Ett land som beskrivs som Putins närmast allierade i Europa och som genom historiska, religiösa och kulturella band förstärkt sina relationer genom ryska inflytandekampanjer.

– Här i Belgrad möts vi inte med fientlighet, och det betyder mycket, säger Anastasia Demidova, som anlände till Balkannationen från Moskva för tre månader sedan, till AP.

Vägrat sanktioner

Serbien har till skillnad mot den betydande majoriteten av västvärlden inte infört sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget.

Samtidigt stödjer Ryssland Serbiens anspråk på den tidigare provinsen Kosovo, som av väst erkändes som självständig 2008.

– Samtidigt vill Serbien gå med i Europeiska unionen. Den populistiske presidenten Aleksandar Vucic har fördömt invasionen, och omkring 200 000 ryssar har svämmat in i landet under det senaste året, med många som söker ett nytt liv i ett broderligt land fritt från Kremls förtryck, rapporterar AP.

"Är emot Putin"

Anledningarna till flykten från Putin varierar.

En del har flytt för att undvika att skickas till fronten eller för att sanktionerna slagit undan benen för deras företag eller jobb.

Andra har lämnat landet i protest mot diktatorn.

– Vi är emot Putin och för ett demokratiskt Ryssland och vi är självklart emot kriget i Ukraina, säger Anastasia Demidova till nyhetsbyrån.

"Enda landet som vill ha dem"

Att det har blivit just Serbien var dock inte nödvändigtvis förstavalet.

De flesta länder i västvärlden hade inte tagit emot dem.

– De valde inte det här landet utan kom hit för att det är det enda som kunde tänka sig att ha dem, säger historikern Aleksej Timofejev.

Kandidatstatus till EU

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och befinner sig tillsammans med Albanien, Nordmakedonien, Turkiet och Ukraina på listan över länder med kandidatstatus.

I ett reportage av SVT 2022 beskrivs att “många serber säger att hjärtat hör till Ryssland men hjärnan Europa”.

– Det är en dubbel känsla bland serberna. Du hör dem som jämför den ryska invasionen av Ukraina med interventionen av Nato i före detta Jugoslavien 1999. Det är en invasion som genomförts utan tillstånd från FN:s säkerhetsråd, säger Stefan Vladisaljev, säkerhetspolitisk expert med fokus på Östeuropa och Kina, till tv-kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kunder till storbank varnas – förlorat 50 000 kronor

2025 11 04

Kunder till en storbank kan ha förlorat 50 000 kronor.

Valet av bank kan ha avgörande betydelse när man lånar pengar.

Nu visar en jämförelse att folk som har valt "fel" bank de senaste tio åren kan ha förlorat 50 000 kronor.

Kan ha förlorat 50 000

En genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar att du kan ha förlorat stora summor pengar om du har valt fel bank för dina bolån de senaste tio åren, rapporterar SvD.

En genomgång av bankernas genomsnittliga snitträntor på rörliga bolån mellan 2015-2025, visar att skillnaderna är stora.

Storbanken Nordea är den bank som har tagit mest betalt för rörliga bolån, med en snittränta på 2,37 procent enligt tidningen.

Skandia har haft den lägsta snitträntan på 2,13 procent.

Enligt Zmarta innebär det att den som har ett lån på två miljoner kan ha förlorat nästan 50 000 kronor på att vara kund hos Nordea, som är dyrast, istället för Skandia, som är billigast.

– Det är en enorm skillnad, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank - berör hela Sverige

Högre snitt idag

Överlag har storbankerna haft högre rörliga boräntor än de mindre bankerna. Förutom Nordea är det Länsförsäkringar, Swedbank och Handelsbanken som har varit dyrast.

Snitträntorna idag är också högre än snittet generellt de senaste tio åren. I september låg snittet på 2,77 procent, medan tioårssnittet ligger på 2,24 procent. Siffrorna för oktober lär dock bli lägre.

– Riksbankens senaste räntesänkning innebär att skillnaden kommer att minska när vi presenterar nya snitträntor för oktober. Men trots att räntan har fallit kraftigt var september-räntorna fortfarande betydligt högre än snittet under de senaste tio åren, säger Ola Söderlind till tidningen.

Besked imorgon

Imorgon onsdag ska Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan.

Beskedet väntas bli att styrräntan kommer att ligga kvar på 1,75 procent, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Prognoser har också visat att återhämtningen av ekonomin börjar ta fart.

Det finns dock riskfaktorer, vilket bland annat Länsförsäkringar har varnat för.

En större global händelse skulle kunna slå hårt mot svensk ekonomi, vilket i värsta fall kan leda till att Riksbanken höjer räntan igen, enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen


4 november 2025

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

USA:s president Donald Trump vill återinföra kärnvapentester och Rysslands diktator Vladimir Putin drar sig ur viktiga kärnvapenavtal.

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen. 

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen