Räntorna på bostadslån ökar igen

2022 07 26

Nu höjs räntorna på bostadslånen ännu en gång.

Den statliga bolånejätten och bankinstitutet SBAB höjer räntorna på nästan alla sin löptider för bostadslånen.

3-månaders upp 0,45

För den populära 3-månadersräntan – som i folkmun ofta kallas för rörligt lån eftersom det bara är bundet ett kvartal – blir det en höjning med hela 0,45 procentenheter.

Det innebär att 3-månaderslånen nu landar på 2,97 procent i listränta. Det kan jämföras med bottennivån som var 1,64 procent i januari i år.

Här är alla höjningar

Även den 1-åriga räntan höjs med 0,45 procentenheter medan den 3-åriga höjs med 0,15 procentenheter.

Samtliga räntor upp till 5 års löptid höjs av SBAB.

Efter höjningen som genomfördes i går måndag är de nya nivåerna följande:

Bundet Höjning Ny listränta

3 mån +0,45 2,97

1 år +0,45 3,77

2 år +0,25 4,11

3 år +0,15 4,13

4 år +0,15 4,16

5 år +0,10 4,16

7 år +0,00 4,19

10 år +0,00 4,29

Dyrare bolån

Den som har lånat 3 miljoner kronor till sin bostad och har valt ett rörligt lån får med andra ord en räntehöjning på 0,45 procentenheter vilket motsvarar 1 125 kronor i månaden. Utslaget på ett helt år blir det 13 500 kronor mer i räntekostnader för låntagaren.

Ett bostadslån som är så kallat rörligt, det vill säga löper på 3 månaders tid blir nu så här mycket dyrare per månad före ränteavdrag:

Skuld +0,45 procent

1 miljon 375 kr

2 miljoner 750 kr

3 miljoner 1 125 kr

4 miljoner 1 500 kr

5 miljoner 1 875 kr

Från 4 till 839 anställda

SBAB startades 1985 och uppdraget var att finansiera de statliga bostadslånen som tidigare hade finansierats via statsbudgeten. Det helägda aktiebolaget hade vid starten fyra medarbetare som i dag har växt till 839 stycken.

SBAB som ursprungligen är en förkortning för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag har en händelserik historia.

– I april 2007 utökades produktutbudet till att omfatta sparande till privatpersoner. Under 2009 började SBAB även att erbjuda inlåning till företag och bostadsrättsföreningar, uppger banken på sin webbsida.

291 000 bolånekunder

– 2009 lämnade SBAB in en ansökan om tillstånd att bedriva bankrörelse till Finansinspektionen, vilken beviljades i november året därpå.

2010 lanserades privatlån och 2013 lanserades fonder.

– 2014 beslutade SBAB att återigen fokusera på bolagets kärnaffär – bolån och bostadsfinansiering. Beslutet innebar att utvecklingen av andra banktjänster såsom kort- och betaltjänster avbröts samt att fonderbjudandet avvecklades.

Antal bolånekunder uppgår till 291 000 och 402 000 privatpersoner hade sparkonto per den 31 december 2021.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen