Räntorna på bostadslån ökar igen

2022 07 26

Nu höjs räntorna på bostadslånen ännu en gång.

Den statliga bolånejätten och bankinstitutet SBAB höjer räntorna på nästan alla sin löptider för bostadslånen.

3-månaders upp 0,45

För den populära 3-månadersräntan – som i folkmun ofta kallas för rörligt lån eftersom det bara är bundet ett kvartal – blir det en höjning med hela 0,45 procentenheter.

Det innebär att 3-månaderslånen nu landar på 2,97 procent i listränta. Det kan jämföras med bottennivån som var 1,64 procent i januari i år.

Här är alla höjningar

Även den 1-åriga räntan höjs med 0,45 procentenheter medan den 3-åriga höjs med 0,15 procentenheter.

Samtliga räntor upp till 5 års löptid höjs av SBAB.

Efter höjningen som genomfördes i går måndag är de nya nivåerna följande:

Bundet     Höjning   Ny listränta

3 mån      +0,45        2,97

1 år          +0,45        3,77

2 år          +0,25        4,11

3 år          +0,15        4,13

4 år          +0,15        4,16

5 år          +0,10        4,16

7 år          +0,00        4,19

10 år        +0,00        4,29

Dyrare bolån

Den som har lånat 3 miljoner kronor till sin bostad och har valt ett rörligt lån får med andra ord en räntehöjning på 0,45 procentenheter vilket motsvarar 1 125 kronor i månaden. Utslaget på ett helt år blir det 13 500 kronor mer i räntekostnader för låntagaren.

Ett bostadslån som är så kallat rörligt, det vill säga löper på 3 månaders tid blir nu så här mycket dyrare per månad före ränteavdrag:

Skuld                  +0,45 procent

1 miljon                375 kr

2 miljoner           750 kr

3 miljoner        1 125 kr

4 miljoner        1 500 kr

5 miljoner        1 875 kr

Från 4 till 839 anställda

SBAB startades 1985 och uppdraget var att finansiera de statliga bostadslånen som tidigare hade finansierats via statsbudgeten. Det helägda aktiebolaget hade vid starten fyra medarbetare som i dag har växt till 839 stycken.

SBAB som ursprungligen är en förkortning för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag har en händelserik historia.

– I april 2007 utökades produktutbudet till att omfatta sparande till privatpersoner. Under 2009 började SBAB även att erbjuda inlåning till företag och bostadsrättsföreningar, uppger banken på sin webbsida.

291 000 bolånekunder

2009 lämnade SBAB in en ansökan om tillstånd att bedriva bankrörelse till Finansinspektionen, vilken beviljades i november året därpå.

2010 lanserades privatlån och 2013 lanserades fonder.

– 2014 beslutade SBAB att återigen fokusera på bolagets kärnaffär – bolån och bostadsfinansiering. Beslutet innebar att utvecklingen av andra banktjänster såsom kort- och betaltjänster avbröts samt att fonderbjudandet avvecklades.

Antal bolånekunder uppgår till 291 000 och 402 000 privatpersoner hade sparkonto per den 31 december 2021.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen