RÄNTAN: Jättesänkning väntas – så många tusen kan du spara

2024 11 03

På torsdag väntar sig många den största räntesänkningen på över tio år, vilket för många hushåll kan innebära flera tusen i lägre räntekostnader.

Riksbanken ska på torsdag ge besked om styrräntan.

Att det blir en sänkning står i princip redan klart, men frågan är hur stor sänkningen blir.

Det kan bli en sänkning med 0,25 procentenheter, men många tunga bedömare tror rent av på en dubbelsänkning med 0,50 procentenheter.

– Det är inte självklart på något sätt, men det är min bästa gissning, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt till GP.

Det skulle innebära att många hushåll kan få minskade räntekostnader och spara tusenlappar.

Hushållen kan tjäna tusenlappar

Redan tidigare har tre av de fyra storbankerna sagt att de tror på en dubbelsänkning, och under veckan har även Handelsbanken ändrat sin prognos, skriver tidningen.

Det betyder alltså att alla de fyra storbankerna tror på en sänkning med 0,50 procentenheter.

Det kan innebära att många hushåll kommer att få betydligt lägre räntekostnader.

Om Riksbanken väljer att göra en dubbelsänkning, och hela sänkningen skulle slå igenom på bostadslånen, så kan räntekostnaderna sjunka med runt 292 kronor per månad för varje miljon i lån, enligt GP.

Det betyder alltså att flera tusen kan sparas in på ett år.

Flera sänkningar fram till sommaren

Om det blir en dubbelsänkning så är det första gången på över tio år, rapporterar SVT.

Riksbanken förväntas också fortsätta sänka räntan gradvis de kommande månaderna.

Enligt marknadens aktörer väntas styrräntan ha sänkts till 1,75 procent till sommaren 2025, uppger kanalen.

Eftersom rörliga boräntor ofta följer med styrräntan nedåt så kan det innebära rejält minskade kostnader för många hushåll.

Om räntan verkligen sänks till 1,75 procent till sommaren 2025 så skulle det för ett hushåll med ett bolån på tre miljoner kunna innebära en minskad räntekostnad med 45 000 kronor per år, enligt kanalen.

Men huruvida det blir en dubbelsänkning på torsdag, och fortsatt stora sänkningar fram till sommaren 2025, återstår alltså fortfarande att se.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationalekonom slår larm – då kommer priserna att rusa ännu mer

2025 03 30

En nationalekonom slår larm om att priserna kommer att rusa ännu mer.

De höga livsmedelspriserna har redan lett till svårigheter för många hushåll.

Vissa konsumenter har till och med valt att bojkotta de så kallade ”matjättarna” i protest mot de höga priserna.

Nu varnar en nationalekonom för att priserna kan komma att öka mycket mer än vad vi hittills har sett.

Riskerar stiga ännu mera

Nationalekonomen Magnus Henrekson menar att det finns en specifik faktor som kan leda till att livsmedelspriserna skjuter i höjden ytterligare, rapporterar SR.

– Vi har en låg självförsörjningsgrad i jordbruket, så att vi producerar bara kanske drygt hälften av de livsmedel som vi behöver i Sverige. Och om vi ska öka upp det igen, då kommer ju livsmedelspriserna att stiga ännu mera, säger Henrekson till radiokanalen.

Sedan 90-talet har Sverige importerat allt mer mat, vilket har lett till att en mindre andel av våra livsmedel har producerats här.

Men nu vill regeringen ändra på det, enligt den nya livsmedelsstrategin.

– Livsmedelsstrategin 2.0 innebär att vi växlar upp arbetet med den tydliga ambitionen att produktionen av svensk mat ska öka. Den vidareutvecklade strategin är ett ambitiöst arbete med att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft, förbättra lönsamheten och se till att produktionen av svensk mat växer, säger landsbygdsminister Peter Kullgren i ett uttalande.

Men satsningen har alltså en baksida, enligt nationalekonomen.

Självförsörjningsgraden har minskat

Om vi ska öka den inhemska produktionen av livsmedel så kommer det att leda till ännu högre matpriser, menar nationalekonomen.

– Ska Sverige öka sin självförsörjningsgrad, till exempel av mjölk som man använder till smör, då måste vi bygga upp stora kobesättningar igen, och det kommer ju att kräva ett högre pris, säger Magnus Henrekson till radiokanalen.

Enligt Lantbrukarnas riksförbund så stod Sveriges bönder för 75 procent av landets livsmedelsproduktion i början av 90-talet.

Sedan dess har dock befolkningen ökat, men matproduktionen har inte följt med i samma takt. Därför har istället importen ökat.

Sveriges självförsörjningsgrad ligger idag på omkring 50 procent, uppger organisationen. Det kan jämföras med motsvarande siffra i Finland, som är 80 procent.

Foto: Towfiqu Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Tungt besked för Trump – hjärtefrågan djupt impopulär

2025 03 30

Donald Trump saknar stöd inom en av sina hjärtefrågor.

Att ta kontroll över Grönland har blivit ett viktigt mål för USA:s president Donald Trump.

I en intervju med NBC News säger Trump att han ”absolut” har haft samtal om möjligheten att annektera ön, som tillhör Danmark.

– Det finns en god chans att vi kan göra det utan en militärinsats, men jag utesluter inget, säger Trump på telefon till kanalen.

Men samtidigt tycks den amerikanska presidenten sakna stöd i frågan.

Impopulärt förslag

Trumps idé om att ta över Grönland är djupt impopulär, rapporterar Newsweek.

Opinionsmätningar visar att idén inte stöds av det amerikanska folket.

I en mätning från Fox News visar det sig tvärtom att det var det minst populära förslaget från Trump-administrationen.

70 procent av registrerade väljare i USA är emot Trumps planer för Grönland, enligt undersökningen. Bara 26 procent av de svarande stödjer planerna.

Det innebär att Trumps förslag om Grönland är mer impopulärt än initiativet att döpa om Mexikanska golfen till Amerikanska golfen, och förslaget att stänga utbildningsdepartementet, som är det andra respektive tredje minst populära förslaget från Trump-administrationen, enligt undersökningen.

Svagt stöd även på Grönland

I en annan undersökning, från Yahoo News/YouGov, svarade 19 procent att de stödjer Trumps planer för Grönland, medan 49 procent säger sig vara emot. 32 procent uppgav att de är osäkra.

Även på Grönland är stödet för ett amerikanskt övertagande svagt. En undersökning i januari visade att 85 procent av grönländarna är emot att bli en del av USA, medan 6 procent svarade att de var för det och 9 procent att de var osäkra. 45 procent uppgav också att de upplever Trumps planer som ett hot.

Hävdar ryskt hot

USA har rättfärdigat sina planer genom att hänvisa till internationell säkerhet.

När JD Vance besökte Grönland på fredagen hänvisade han till hot från Ryssland och Kina.

– Vi vet att Ryssland och Kina och andra nationer intresserar sig för arktiska passager, arktiska marinvägar och mineralerna i de arktiska territorierna, sade Vance, enligt tidningen.

Rysslands president Vladimir Putin har dock uttryckt förståelse för Trumps Grönlandplaner, och sagt att USA har ”djupa historiska rötter” när det gäller närvaro på Grönland, rapporterar TV2.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen