Ramaskri efter svar om atombomb över Gaza

2023 11 05

Det svarar en minister i Israels regering när han fick frågan huruvida det kan var aktuellt att atombomba Gazaremsan.

Oväntad fråga

Amichay Eliyahu som är arvsminister i premiärminister Benjamin Netanyahus regering medverkade i Kol Barama Radio när programledaren plötsligt ställde en oväntad fråga.

– Intervjuaren frågade om ministern vill släppa någon slags atombomb på Gazaremsan för att döda allesammans, rapporterar AFP.

– Det är ett alternativ, svarade ministern.

Nazisterna

Uttalandet gjordes kopplat till ett samtal om möjligt stöd till Gazas befolkning – en region där terrorgruppen Hamas styr.

– Vi hade inte givit nazisterna humanitärt stöd.

– Det finns inget som kallas icke-skuld i Gaza, sa ministern.

Stängts av

Israels minister reagerade snabbt på utspelet.

– Ministerns uttalande är bortkopplat från verkligheten, meddelar premiärminister Netanyahus kontor.

– Israel försöker att inte skada civila, betonar kontoret för  AFP.

Den aktuella ministern har nu stängs av från regeringsmöten till dess att premiärminister Netanyahu fattar ett annat beslut.

Anhöriga till israeler som fortfarande hålls som fångar i Gaza har reagerat upprört på uttalandet.

Netanyahus regering

Amichay Eliyahu tillhör det anti-arabiska och israelnationalistiska partiet Otzma Yehudit; Judisk Makt, som ingår i Netanyahus regering.

Han förklarade för radiostationen att han anser att Israel svarat för svagt på Hamas brutala terrordåd som dödade 1 400 israeliska barn, kvinnor, pensionärer och män varav de flesta var civila.

Metaforiskt

Anhöriga till de som hålls gisslan har gått samman i The Hostages and Missing Persons Families Forum och de konstaterar att även gisslan skulle dödas om en atombomb släpps över Gaza.

– Ett galet och grymt uttalande, anser organisationen.

– Internationell lag och grundläggande principer för mänsklig moral och sunt förnuft förbjuder användandet av massförstörelsevapen, betonar de.

Ministerns atombombsutspel har orsakat ramaskri i Israel och ministern har kontrat med att mena att hans uttalande bara var metaforiskt.

– Israel vill göra allt som är möjligt för att återbörda gisslan säkert och tryggt, säger ministern.

Foto: Chuttersnap

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen