Rådet: Gör inte det här med kollegorna efter semestern

2023 08 14

Det är dags att avsluta semestern och bege sig tillbaka till jobbet.

Idag återvänder många till arbetet efter ett par veckors sommarledighet.

Andra har redan varit igång åtminstone under någon veckas tid, och det kan vara en stor utmaning.

Men återgången kan faktiskt bli ännu värre än vad den behöver vara – om du inte väljer att tala och bete dig på mer konstruktiva sätt.

Det menar Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet, rapporterar Sveriges Radio.

Gör inte detta med kollegorna

Professorn menar att det finns en sak som du absolut bör undvika att göra när du är åter på, exempelvis, kontoret tillsammans med dina kollegor igen.

Och det är att skryta om semestern som varit.

– Försök att prata med arbetskamraterna och få en nykontakt med personerna. Och kanske inte då hålla på och jämföra “vad gjorde du för häftiga skrytsaker under sommaren”, säger Per Carlbring till radion.

– Utan istället att man pratar om vad man ser fram emot att göra på jobbet under den kommande månaden till exempel.

Oundviklig "jobbångest"

Enligt Per Carlbring är det närmast oundvikligt att inte märka av att det blir en förändring och känns jobbigare den första tiden efter semestern.

Men han menar samtidigt att så kallad “jobbångest” faktiskt kan vara något bra, eftersom det visar att man faktiskt ägnat åt annat än jobbet – som att slappna av.

Att börja tidigt med att till exempel försöka återställa dygnsrytmen och börja lugnt på jobbet är andra råd. Och det stämmer fler experter in i.

– Det kan vara bra att ha en mjuk övergång så att det inte blir så att man pang bara rusar in. Att man kanske tar den där sista dagen till att förbereda matlådor, säger exempelvis psykologen Siri Helle till SVT.

Helt normalt

Att känna sig sliten redan innan jobbet drar igång är dock inget ovanligt.

Tvärtom är det någonting som är helt naturligt efter en längre tids ledighet och man ska tillbaka och leverera prestationer igen.

– Det är normalt och mänskligt att känna sig nere och trött, säger Siri Helle.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen