15 jul 26

Putins nya försök: Vill rikta om uppmärksamheten

2024 08 21

Vladimir Putin är på statsbesök i syfte att rikta om uppmärksamheten från Kursk-invasionen.

Det råder fortsatt intensiva strider i såväl östra och södra Ukraina som i Kursk-regionen i Ryssland.

Ukrainska styrkor fortsätter att göra marginella framsteg på ryskt territorium, och offensiven fortskrider om än med mindre fart.

Samtidigt har Vladimir Putin varit på besök i Azerbajdzjan, någonting som delvis är i syfte att rikta om uppmärksamheten från Kursk-invasionen.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport.

Statsmedia arbetar hårt

Rysk statsmedia har hårdbevakat Putins besök i Azerbajdzjan.

– Rysslands president Vladimir Putin besökte nyligen Azerbajdzjan, sannolikt i ett försök att flytta fokus från det ukrainska intrånget i Kursk oblast och framställa sig själv som en fortsatt effektiv diplomat, framhåller ISW.

Även Lavrov

Även Sergej Lavrov har varit med på besöket där bland annat konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien diskuterades.

– Delegationerna ska ha diskuterat bilaterala energiband, ryskspråkiga initiativ i Azerbajdzjan och Rysslands vilja att medla i en fredsuppgörelse mellan Armenien och Azerbajdzjan, fortsätter ISW. 

– Tidpunkten för detta besök är anmärkningsvärd med tanke på den pågående situationen i Kursk oblast och Kremls fortsatta ansträngningar att tona ned omfattningen och effekterna av det ukrainska angreppet. 

Vill gå med

Kort efter besöket meddelade Azerbajdzjan att landet vill gå med i BRICS-samarbetet.

– Azerbajdzjan ansökte på tisdagen formellt om medlemskap i BRICS-blocket av utvecklingsekonomier, en dag efter den ryske ledaren Vladimir Putins besök i det oljerika landet i södra Kaukasus för att stärka de regionala banden och säkra Moskvas handelsvägar under press, rapporterar AP.

Offensiven fortsätter

Samtidigt fortsätter den ukrainska offensiven i Kursk.

I samband med det har allt fler röster höjts från soldatfamiljer.

– Familjemedlemmar till ryska värnpliktiga har nyligen klagat över att ryska värnpliktiga deltar i ryska gränsförsvarsoperationer, förklarar ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen