Putinregimen hotar nytt land – mystiskt uttalande förvirrar

2023 10 05

Ryssland planerar att bygga en permanent flottbas vid Svarta havets kust i den georgiska utbrytarregionen Abchazien i västra delen av landet.

Det bekräftar Aslan Bzhania, ledaren för den ockuperade Moskva-stödda regionen, i en intervju med tidningen Izvestiya.

– Allt detta syftar till att öka nivån på försvarskapaciteten för både Ryssland och Abchazien, och den här typen av samarbete kommer att fortsätta, eftersom det säkerställer de grundläggande intressena för både Abchazien och Ryssland, säger han till tidningen.

Han avslutar sitt svar med en kryptiskt kommentar om Rysslands nya flottbas.

– Det finns också saker jag inte kan prata om, framhåller Abchaziens ledare.

Reagerar kraftigt

Georgien har reagerat kraftfullt på Rysslands nya planer.

– Det är ett brott mot Georgiens territoriella integritet, framhåller landets utrikesdepartement enligt AFP.

Har hotat att invadera

Rysslands nya besked kommer endast några månader efter att den ryske ex-presidenten Dmitrij Medvedev föreslagit att Abchazien och den andra georgiska utbrytarregionen Sydossetien bör införlivas i den Ryska federationen.

I en artikel som publicerats av den ryska tidningen Argumenty framförde Medvedev sin åsikt.

– Ideén om att ansluta sig till Ryssland är fortfarande populär i både Abchazien och Sydossetien. Det kan mycket väl genomföras och det finns goda skäl till det, skrev han.

Retoriken i Medvedevs artikel påminner om hur det lät från ryskt håll innan invasionen av Ukraina.

I artikeln varnar han bland annat för att ett georgiskt närmande till Nato och väst kommer att ”tvinga” Ryssland att agera militärt.

– Vi kommer inte att vänta om vår oro bekräftas, betonade Medvedev.

Invaderade 2008

Ryssland har haft militära trupper i Abchazien sedan krigsslutet 2008.

När Georgien förklarade sig självständigt från Sovjetunionen 1991 deklarerade både Abchazien och Sydossetien att man avsåg att bryta sig loss från landet.

Det ledde till väpnade konflikter mellan separatisterna och den nybildade georgiska regeringen, som försökte ta kontroll över regionerna. Moskva beslutade att stödja utbrytarregionerna, vilket förvärrade relationerna mellan Georgien och den postsovjetiska ryska regeringen.

2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig.

Ryska trupper invaderade Georgien och drev ut georgiska styrkor ur regionerna.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Kritiserar den ryska invasionen

Georgien har kritiserat den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Georgiska tjänstemän har även upprepade gånger uttryckt en önskan om att landet ska ansluta sig till Nato. Detta för att säkra landets territoriella integritet och undvika en rysk invasion.

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen

Ta ut pengar: Så mycket kontanter ska du ha hemma

2026 06 10

Ett osäkert omvärldsläge har lett till ökade krav på svenska folkets beredskap inför olika typer av kriser.

Nu ger sig den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves in i debatten.

Han uppmanar alla hushåll att ha kontanter hemma.

– En ofta förekommande rekommendation är att man skall ha minst tusen kronor i kontanter hemma, samt att av dessa behöver en del hållas i små valörer. Har man den ekonomiska möjligheten kan det nog vara bra att ha litet mer än så, särskilt i en familj, framhåller Ingves i DN:s ekonomipanel.

Ingves beskriver kontanthanteringen i Sverige som avgörande i händelse av en kris.

– Kontanthantering är framför allt ett distributionssystem som både måste vidmakthållas i händelser av kris och krig och som måste kunna expandera om det behövs. Då får man väcka till liv gammal kunskap om kontanthantering.

Riksbankens uppmaning

Stefan Ingves uppmaning ligger i linje med Riksbankens rekommendationer.

Centralbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma.

– Beloppet ska ses som ett riktmärke och är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Hushåll kan vara i behov av mer eller mindre kontanter i beredskap beroende på hur många man är eller vilka särskilda behov som finns i hushållet, framhåller Riksbanken i ett uttalande.

I den mån det är möjligt kan det vara klokt att ha kontanter i flera olika valörer, från mindre sedlar till större.

Riksbanken uppmanar också allmänheten att använda kontanter sporadiskt för att hålla igång kontantsystemet.

ANDRA LÄSER: Biltema gör jättesatsning i Sverige

FAKTA: Kontanter i Sverige

- Mängden kontanter i samhället har minskat med 2,6 procent jämfört med för ett år sedan.

Här är några sätt att få tag i kontanter i dag:

- Via uttagsautomter, till exempel Bankomat, ICA-banken och Kontanten.

- När du betalar med kort i en butik kan du be om att få göra en avrundning uppåt på ditt köp och få ut mellanskillnaden i kontanter. Det förutsätter att butiken hanterar kontanter. Du behöver förstås ha täckning på kortet.

- Du kan beställa kontanter i valfri valuta från växlingskontor och få dem levererade till ditt postombud.

- Du kan ta ut pengar på växlingskontor.

- Som kund i en bank kan du i flera fall beställa svenska och utländska sedlar i internetbanken för privatpersoner. Pengarna skickas rekommenderat till ditt postombud. Fråga din bank.

Källa: Riksbanken respektive Myndigheten för civilt försvar

LÄS OCKSÅ: Swedbank varnar för trippelsmäll

Foto: Bankomat

Text: Redaktionen