Putinregimen hotar nytt land – mystiskt uttalande förvirrar

2023 10 05

Ryssland planerar att bygga en permanent flottbas vid Svarta havets kust i den georgiska utbrytarregionen Abchazien i västra delen av landet.

Det bekräftar Aslan Bzhania, ledaren för den ockuperade Moskva-stödda regionen, i en intervju med tidningen Izvestiya.

– Allt detta syftar till att öka nivån på försvarskapaciteten för både Ryssland och Abchazien, och den här typen av samarbete kommer att fortsätta, eftersom det säkerställer de grundläggande intressena för både Abchazien och Ryssland, säger han till tidningen.

Han avslutar sitt svar med en kryptiskt kommentar om Rysslands nya flottbas.

– Det finns också saker jag inte kan prata om, framhåller Abchaziens ledare.

Reagerar kraftigt

Georgien har reagerat kraftfullt på Rysslands nya planer.

– Det är ett brott mot Georgiens territoriella integritet, framhåller landets utrikesdepartement enligt AFP.

Har hotat att invadera

Rysslands nya besked kommer endast några månader efter att den ryske ex-presidenten Dmitrij Medvedev föreslagit att Abchazien och den andra georgiska utbrytarregionen Sydossetien bör införlivas i den Ryska federationen.

I en artikel som publicerats av den ryska tidningen Argumenty framförde Medvedev sin åsikt.

– Ideén om att ansluta sig till Ryssland är fortfarande populär i både Abchazien och Sydossetien. Det kan mycket väl genomföras och det finns goda skäl till det, skrev han.

Retoriken i Medvedevs artikel påminner om hur det lät från ryskt håll innan invasionen av Ukraina.

I artikeln varnar han bland annat för att ett georgiskt närmande till Nato och väst kommer att ”tvinga” Ryssland att agera militärt.

– Vi kommer inte att vänta om vår oro bekräftas, betonade Medvedev.

Invaderade 2008

Ryssland har haft militära trupper i Abchazien sedan krigsslutet 2008.

När Georgien förklarade sig självständigt från Sovjetunionen 1991 deklarerade både Abchazien och Sydossetien att man avsåg att bryta sig loss från landet.

Det ledde till väpnade konflikter mellan separatisterna och den nybildade georgiska regeringen, som försökte ta kontroll över regionerna. Moskva beslutade att stödja utbrytarregionerna, vilket förvärrade relationerna mellan Georgien och den postsovjetiska ryska regeringen.

2008 blossade konflikten upp på nytt i ett fullskaligt krig.

Ryska trupper invaderade Georgien och drev ut georgiska styrkor ur regionerna.

– Efter kriget har Ryssland, som agerat som skyddsmakt åt regionerna, stärkt sitt inflytande. Georgien har i princip helt fråntagits kontrollen över dem, vilket starkt kritiserats i väst, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Kritiserar den ryska invasionen

Georgien har kritiserat den ryska annekteringen av Krymhalvön 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.

Georgiska tjänstemän har även upprepade gånger uttryckt en önskan om att landet ska ansluta sig till Nato. Detta för att säkra landets territoriella integritet och undvika en rysk invasion.

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen