Putin uppmanas beordra Natoattack – men inte från Ryssland

2024 01 03

Ryssland uppmanas av egna aktörer att attackera en av Natos mäktigaste medlemmar.

Den ryska regimen är under press.

Tidigare förra veckan, före den brutala missilattacken mot Ukraina i fredags, genomförde den ukrainska militären en framgångsrik operation i Svarta havet när man på annandagen slog ut det över hundra meter långa ryska fartyget Novocherkassk.

Kryssningsmissilerna som användes i attacken ska ha tillhandahållits av Storbritanniens försvarsdepartement som bidrog med både satellitspaning och målstyrning, erfar Newsweek.

Kräver motattack

Det faktum att Storbritannien hjälpte Ukraina har nu fått ryska aktörer att kräva att Vladimir Putin ska slå ut det brittiska krigsfartyget HMS Diamond.

Statsvetaren Yuri Baranchick kallar attacken för en “övning” för en potentiell framtida attack mot Rysslands flotta.

– Detta är ett slag från Storbritannien och USA och en önskan om att störa de positiva omständigheterna kring belägringen av Marinka, precis som de senaste framgångarna för de ryska väpnade styrkorna vid fronten, påstår Yuri Baranchik på Telegram.

Uppmanar terrorgrupp att attackera

Men en attackorder mot Storbritannien skulle enligt den ryska statsvetaren inte genomföras av Ryssland själva.

Istället uppmanas  huthirebellerna, en terrorstämplad gruppering ansluten till Iran, att sänka det brittiska fartyget.

– Vi kan förse huthierna med lämpliga anti-fartygsmissiler, medan västvärlden förser Kyiv med relevanta specialister som inte formellt är i militärtjänst i de ryska väpnade styrkorna. I princip kan vi höja insatserna över gränserna med obligatoriskt preliminärt informationsstöd, framhåller Yuri Baranchik.

Han ger därefter en teknisk beskrivning för hur det skulle gå till.

– Gör det själva. Och förklara officiellt att Rysslands tålamod med västvärldens upptåg är över. 

"Kan inte attackera Nato själva"

Marc Cancian, pensionerad överste i den amerikanska marinkåren, menar att de ryska uppmaningarna ligger i linje med rysk logik.

– Det är klart att det tryck som Ukraina utövar på Krym skadar Ryssland, förklarar han för Newsweek.

– Logiken här är indirekt. Storbritannien levererade Storm Shadow-missiler till Ukraina, som Ukraina använde för att attackera fartyget på Krym. Ryssland kan inte attackera brittiska styrkor i Europa utan att riskera en konflikt med Nato. Däremot kan de ha undergrupper som attackerar brittiska styrkor någon annanstans.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

EUROPA VARNAR: USA på väg mot ”allvarligt misstag”

2025 03 27

USA har öppnat för att häva en del av sanktionerna mot Ryssland.

Bland annat har stormakten öppnat för att slopa sanktioner mot ryska jordbruksprodukter om Kreml går med på en vapenvila i Svarta havet.

– USA kommer att hjälpa till att återställa Rysslands tillgång till världsmarknaden för export av jordbruksprodukter och gödningsmedel, sänka kostnaderna för sjöfartsförsäkringar och förbättra tillgången till hamnar och betalningssystem för sådana transaktioner, framhåller Vita huset i ett uttalande.

Europa varnar

Nu sträcker flera europeiska ledare ut ett varningens finger. Efter ett toppmöte i Paris går flera regerings- och statschefer ut med samma budskap.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uppger att det skulle vara ett ”allvarligt misstag” att lätta på sanktionerna mot Ryssland just nu.

Enligt Scholz måste sanktionerna kvarstå tills fred har uppnåtts i Ukraina.

– Och tyvärr är vi långt ifrån att säkra freden. Sanktionerna bör hävas först när fred verkligen har uppnåtts, säger han enligt Reuters.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer instämmer med sin tyske motsvarighet.  

– Det fanns en väldigt stark beslutsamhet i rummet. Vi är överens om att det inte är rätt tidpunkt att dra tillbaka eller försvaga sanktioner, säger han enligt Sky News.

Starmer tillägger att Vladimir Putin  "har sin egen spelbok" och att det ekonomiska trycket på Ryssland måste öka.

– Det finns inte tid för att häva sanktioner mot Ryssland, säger han och tillägger:

– Tvärtom har vi pratat om hur vi kan skärpa sanktionerna.

Kristersson närvarar

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är också på plats i Paris.

– På plats i Paris för ett toppmöte om Ukraina och europeisk säkerhet. Fler måste göra mer för att stärka Ukraina och rusta hela Europa starkare. Det gör också Sverige och svenskarna säkrare, skriver han på sociala medier.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Betesrätten ska slopas i Sverige.

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen