Putin ställer ultimatum – dåliga nyheter för Trumps fredsplan

2024 12 10

USA:s nyvalda president Donald Trump planerar att frysa frontlinjen i Ukraina.

Det rapporterade Financial Times i november med hänvisning till flera källor nära Trump.

Enligt källorna vill Trump frysa konflikten vid nuvarande frontlinje och skapa en demilitariserad zon i östra Ukraina.

Det skulle innebära att Ryssland tvingas ge upp ambitionen att erövra samtliga fyra regioner som olagligt annekterats i Ukraina – Cherson, Donetsk, Luhansk och Zaporizjzja. Ukrainska styrkor kontrollerar fortfarande stora delar av regionerna.

Diktatorn ställer krav

Nu ger Rysslands diktator Vladimir Putin ett nytt besked som indikerar att Trumps frysta frontlinje kan bli svår att uppnå.

I ett färskt uttalande uppger Kreml att kriget i Ukraina kommer att fortsätta "tills president Putins mål har uppnåtts”.

Ett av målen som pekas ut är ett fullständigt ukrainskt tillbakadragande från regionerna som Moskva hävdar tillhör Ryssland. Ett annat krav är att Ukraina överger sin ambition att gå med i Nato.

– Den speciella militära operationen kommer att avslutas när alla mål som satts upp av presidenten och överbefälhavaren har uppnåtts, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till reportrar i Moskva.

– Dessa mål kan uppnås som ett resultat av den särskilda militära operationen eller genom förhandlingar, tillägger han.

Vidare uppger Peskov att inga samtal pågår mellan Moskva och Kyiv.

– Den ukrainska sidan vägrar att förhandla, hävdar Kremls talesperson.

Zelenskyj: Ukraina måste gå med i Nato

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har öppnat för en vapenvila utan att Ukraina återfår ockuperad mark.

Zelenskyj har dock ett tydligt krav för en sådan uppgörelse: Ukraina måste bjudas in till Nato.

– Om vi vill stoppa den aktiva delen av kriget måste vi ta in de delar av Ukraina som vi kontrollerar under Natos paraply, sade han i en intervju med Sky News i slutet av november.

Det är första gången som Zelenskyj öppnat för en vapenvila utan ett fullständigt tillbakadragande av ryska trupper. Den ukrainske presidenten betonar dock att Ukraina inte kommer överge områdena som Ryssland erövrat.

En vapenvila och en Natoinbjudan skulle ge möjlighet att ”förhandla om de ryskockuperade områdena”, uppgav Zelenskyj i intervjun.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen