PUTIN: Nya våldsamma hot mot Europa från Rysslands diktator

2022 03 06

Västländernas sanktioner mot Ryssland är likvärdiga med en krigsförklaring.

Det anser Rysslands diktator som nu går ut med nya våldsamma uttalanden.

Besökte flygbolag

Det var när Vladimir Putin besökte ett ryskt flygbolag som han gjorde de nya uttalandena.

– Mycket av det som händer och som vi ser just nu är förstås ett sätt att bekämpa Ryssland. Och sanktionerna som introduceras är likvärdiga med en krigsförklaring nu, sa diktatorn.

Inte nått så längt ännu

Rysslands ledare bedömer dock att det fortfarande är en bit kvar innan det ska hanteras som en krigsförklaring.

– Tack och lov har det inte nått så långt ännu, säger han.

Syftet är att skrämmas

Putin har gjort en rad hotfulla uttalanden den senaste tiden varvat med många lögner om både Ukraina som land och om Rysslands pågående anfallskrig.

Enligt bedömare handlar hoten till stor del om att försöka avskräcka omvärlden och Väst från att stödja Ukraina.

Putin vill inte att hans regim ska möta motstånd från andra länder eller att andra länder ska stödja Ukraina med vapen och ammunition.

Varnar för flygförbudszon

Han varnade Väst från att införa en flygförbudszon i Ukraina vilket president Volodymyr Zelensky har vädjat om flera gånger.

– När det gäller kraven på att stänga himlen – ett införande av kravet är förknippat med kolossala och katastrofala konsekvenser inte bara för Europa utan för hela världen, hotade Putin.

Stoppa ryska stridsflyg

En flygförbudszon går ut på att Nato skulle förbjuda alla flygningar över Ukraina vilket skulle innebära att Ryssland inte kan anfalla med bombplan och attackhelikoptrar. Det skulle i sin tur vara en väldigt stor hjälp för Ukrainas armé.

Det skulle även underlätta betydligt för invånare som lever i skräck på grund av de pågående bombningarna.

Direkta strider

Ett flygförbud måste dock kombineras med en bevakning av luftrummet av Väst som befarar att en sådan bevakning skulle leda till direkta strider med ryska stridsplan och ryska armén.

En flygförbudszon innebär nämligen att man skjuter ned plan som bryter mot förbudet.

– Det är inte något vi kan göra, sa Storbritanniens premiärminister Boris Johnson vid ett besök i Polen i veckan.

På väg vinna kriget

Putin framhöll även i talet att Ryssland är på god väg att vinna kriget.

– Vårt försvarsdepartement har förstört hela Ukrainas militära infrastruktur, nja inte allt men delvis, det mesta. Lager med vapen, ammunition, flyget, luftförsvarssystem, sa Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen