Putin kallar in sin dotter – befarar kollaps

2026 06 23

De två diktatorerna pratade om att man snart skulle kunna leva tills man blir 150 år, tack vare organtransplantationer och modern medicinsk teknik, uppgav Reuters vid tillfället.

Det är en idé som Ryssland tycks ta på allvar.

För ett och ett halvt år sedan lanserade Moskva ett nationellt initiativ för att utveckla livsförlängande teknik, rapporterar Dagbladet.

Projektets budget ligger på motsvarande 250 miljoner svenska kronor och leds av diktatorns äldsta dotter, endokrinologen Maria Vorontsova, tillsammans med fysikern Mikhail Kovalchuk.

– Putin vill förlänga sitt liv, men det är också Rysslands mål generellt att förlänga ryssarnas liv. De har haft en onaturligt låg förväntad livslängd för ett industriland, säger Mark Galeotti, professor, författare och Rysslandsexpert, till den norska tidningen.

“Gynnar Putin själv”

Ryssland har under lång tid arbetat för att öka medellivslängden. Till viss del har man lyckats, men medellivslängden är fortfarande bara 73,7 år. För män är den blott 67,91 år.

Flera experter är överens om att det ryska initiativet till stor del handlar om diktatorn själv, som är 73 år gammal.

– Det nya med det här projektet är att det kommer att gynna Putin själv och hans inre krets. Det här handlar inte om den allmänna levnadsstandarden för de flesta människor, säger Jules Sergej Fediunin, postdoktor i Marie Skłodowska-Curie-forskning vid Oslos universitet, till Dagbladet.

Experten: Putin fruktar kollaps

Mark Galeotti kallar Putins samtal med Xi om att fylla 150 år för “bisarrt”. Han menar också att det inte är oväsentligt att det är diktatorns dotter som leder det påkostade projektet.

– Det här handlar inte bara om att hålla Putin vid liv. Utan det som är viktigt för chefen är viktigt för alla.

Enligt Fediunin handlar initiativet delvis om att hålla kvar Putin som president så länge det går.

– Putin tror inte att Ryssland kan överleva utan honom. Så det är viktigt att han stannar kvar vid makten så att han kan fortsätta sitt uppdrag så länge som möjligt, säger han.

Foto: President of Russia Office resp Fakulteten för fundamental medicin vid Moskvauniversitetet (MGU)/MIPT, Wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen